James Brooke

James Brooke
Portrait by Herbert Watkins, 1858
Rajah of Sarawak
Reign18 Magus 1842 – 11 Mahas 1868
Installation18 Magus 1842
PredecessorSultan Tengah (as Sultan of Sarawak)
Pengiran Indera Mahkota Mohammad Salleh (as Governor of Sarawak)
SuccessorCharles Brooke
Born(1803-04-29)29 Ngiop 1803
Bandel, Hooghly, Bengal Presidency
Died11 Mahas 1868(1868-06-11) (umul 65)
Burrator, United Kingdom
Burial
St Leonard's Church, Sheepstor, Dartmoor
IssueReuben George Walker (Brooke)
HouseBrooke dynasty
FatherThomas Brooke
MotherAnna Maria Brooke
ReligionChristianity (Church of England)
OccupationSoldier, trader, independent gentleman, Governor
1st Governor of Labuan
Dalam jawatan
1848–1853
MonarchQueen Victoria
LieutenantWilliam Napier (1848–1850)
John Scott (1850–1856)
Preceded byNewly Created
Succeeded byGeorge Warren Edwardes
1st Consul General to the Sultan and Independent Chiefs of Borneo
Dalam jawatan
1847–1853
Succeeded bySpenser St. John
Perkhidmatan tentera
Kesetiaan British Empire
Cabang/khidmatBengal Army, British East India Company
Tahun khidmat1819–1830
PangkatLieutenant[1]
Unit6th Regiment Native Infantry[2]
Perang/Pertempuran (1824–1825)

Sir James Brooke, Raja Topurak Sarawak (29 Ngiop 1803[3] - 11 Mahas 1868) nopo nga songulun tentera British om nogi pengembara ii mengasas do Karajaan Sarawak id Borneo. Baginda nopo nga minomorinta sabaagi Raja Topurak koiso id sarawak mantad toun 1841 gisom do nopujulan kiniopon ontok toun 1868.

Nosusu i Brooke om pinagayo id siriba Syarikat Raj Hindia Timur Inggeris id India. Kopongo do piipiro toun pondidikan id England, berkhidmat baginda sabaagi do Tentera Bengal. Nosindualan i Baginda om tuminingkod mantad do suruhanjaya dii. Minomoli Baginda do iso kapal om belayar kuminaa do Kepulauan Melayu miampai minonguhup mongidu do pemberontakan, om nosiliu do gabenor Sarawak. Tumilombus, miningoos isio do menindas cetak rompak id rantau diti. Id pergolakan potilombus, pinotonduli baginda kumaa do Sultan Brunei o takhta dau, miampai do baginda Sultan nopo nga pinoposiliu di Brook sabaagi Raja Sarawak.

Brooke nogi nga nokoumbal do nokritik di Parlimen British om maya rasmi nosiasat do Singapura kokomoi laang-laang sumaap lanun baginda. Sundung do ingkaa, noonuan o pamantangan baginda om bertahsia id London montok lisih kumaa Asia Tenggara. Karya-karya noterbit songulun naturalis ii Alfred Russel Wallace nogi nga ogumu momboros kokomoi kosuahon om prestasi baginda.

  1. Brown, G.H.; Clark, F. (1829). East-India Register and Directory for 1829. Secretary's Office, East-India House.
  2. Brown, G.H.; Clark, F. (1829). East-India Register and Directory for 1829. Secretary's Office, East-India House.
  3. Calcutta Monthly Journal Archived 8 Magus 2014 at the Wayback Machine, May 1803, p. 158, "Bengal Births. … At Bandel, on the 29th ultimo, the Lady of T. Brooke, Esq. of a Son"

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne