Edmond de Coussemaker

Tekst üüb Öömrang
Edmond de Coussemaker
Minsk Bewerke Wikidata
Slachmaan Bewerke Wikidata
Stoots­bür­ger faanFrankrik Bewerke Wikidata
Fö­ör­nöömEdmond Bewerke Wikidata
Bä­äft­nöömde Coussemaker Bewerke Wikidata
Gebursdai19. April 1805 Bewerke Wikidata
Bäären uunBailleul Bewerke Wikidata
Sterewdai10. Janewoore 1876 Bewerke Wikidata
Stürwen uunLille Bewerke Wikidata
AatjDr. Charles Romain Stanislas de Coussemaker Bewerke Wikidata
MamMarie-Julie Reine Joets de Metershof Bewerke Wikidata
Befreid mäMarie Joséphine Uranie Mignard de La Mouillère Bewerke Wikidata
JongenIgnace de Coussemaker, Nidia Anne Rachel de Coussemaker, Élie Henri Marie Félix de Coussemaker Bewerke Wikidata
Nai mäZoé Van Merris Bewerke Wikidata
Spreegen spriakenFransöösk Bewerke Wikidata
Skrewen spriakFransöösk Bewerke Wikidata
Werkmusiikwedenskapsmaan, politiker, komponist, musiiketnoloog, jurist, folklorist Bewerke Wikidata
Amten an baantjinGeneraalriad faan Nord, Bürgermääster faan Bourbourg, President faan't Comité flamand de France, president Bewerke Wikidata
Beweegangklasisk musiik Bewerke Wikidata
Mäfulger faanAcadémie des inscriptions et belles-lettres, Académie royale des sciences, des lettres et des beaux-arts de Belgique, Comité des travaux historiques et scientifiques Bewerke Wikidata
IarangReder faan't Fransöösk Iarenlegion, Gregoriusorden Bewerke Wikidata

Charles Edmond Henri de Coussemaker (* 19. April 1805 uun Bailleul; † 10. Janewoore 1876 uun Lille) wiar en fransöösken jurist an musiikwedenskapsmaan.

Hi as uk diar för bekäänd, dat hi ual musikaalisk hoonskraften faan't madelääler ufskrewen hää, diar 1870 uun Straßburg ferbraand san. An nü jaft'at diar bluas noch sin ufskraften faan.

Sant 1847 wiar Coussemaker mäfulger faan't Académie royale des Sciences, des Lettres et des Beaux-Arts de Belgique (Classe des Beaux-Arts), an sant 1848 uun a generaalriad faan't Department Nord.

Sant 1853 bedrääw hi di skül faan't Flaamsk spriak uun Fransöösk Flandern trinjam det huuwenstääd Duinkerke, üs hi begand, en saamlang faan detdiar spriakwiis aptubaun. Diarför hää'er det Comité flamand de France grünjlaanj.

Fööraal sin saamlang faan liitjin, diar 1856 üs Chants populaires des Flamands de France ütjkaam, blaft mä san nööm ferbünjen. Üs det riadhüs faan Bailleul uun a Iarst Weltkriich tuupskööden wurd, ging flook werken ferleesen.


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne