J. F. Ade Ajayi


J. F. Ade Ajayi
3rd Vice chancellor of the University of Lagos
[[ Ambassador to Templeeti:CountryPrefixThe]]
In office
Templeeti:En dash range
Preceded bySaburi Biobaku
Succeeded byBabatunde Kwaku Adadevoh
Personal details
Born(1929-05-26) 26 Mee 1929
Ikole, Southern Region, British Nigeria (now in Ekiti State, Nigeria)
Died9 Ọgọstụ 2014(2014-08-09) (aged 85)
Ibadan, Oyo State, Nigeria Templeeti:Infobox scientist

Jacob Festus Adeniyi Ajayi, onye a maara nke ọma dị ka J. F. Ade Ajayi, (26 Mee 1929 - 9 Ọgọst 2014) bụ onye Naijiria na-akọ akụkọ ihe mere eme na onye otu ụlọ akwụkwọ Ibadan, otu ndị ọkà mmụta nwere mmasị iwebata echiche Afrịka na akụkọ ihe mere mere eme nke Afrịka ma lekwasị anya n'ike akụkọ ihe mere n'ime nke kpụrụ ndụ Afrịka.[1] Ade Ajayi na-akwado iji akụkọ ihe mere eme eme eme eme ihe karịa ilekwasị anya na ihe omume naanị dị ka ihe dị ike nke mgbanwe nke nwere ike ịkwaga ntọala nke ọdịbendị ma kpụzie ha n'ime ndị ọhụrụ.[2] Kama nke ahụ, ọ na-ahụ ọtụtụ ihe dị oke egwu na ndụ ndị Afrịka, mgbe ụfọdụ dị ka ihe omume ihu igwe nke ka na-ahapụ akụkụ ụfọdụ nke ndị Afrịka.[3] Ọ na-ejikwa ụdị na-adịchaghị mkpali n'ọrụ ya, ọkachasị n'ihe odide mbụ ya, na-eji nkatọ aghụghọ nke okwu ndị na-ese okwu nke oge ahụ.[4]

  1. Ade Ajayi, Jacob. dacb.org. Retrieved on 2020-05-26.
  2. J. I. Dibua The Idol, Its Worshippers, and the Crisis of Relevance of Historical Scholarship in Nigeria, History in Africa, Vol. 24 (1997)
  3. (1965) A Thousand Years of West African History: a Handbook for Teachers and Students By J. F. Ade Ajayi and, First, Ibadan University Press and Nelson. 
  4. Portrait of J. F. Ade Ajayi. (en). imsvintagephotos.com. Archived from the original on 27 February 2021. Retrieved on 2020-05-26.

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne