Part of a series on the |
English language |
---|
Topics |
Advanced topics |
Phonology |
Dialects |
|
Teaching |
Higher category: Language |
Nigerian English, nke a makwaara dị ka Nigerian Standard English, bụ olumba nke Bekee a na-asụ na ala Naijiria.[1] Dabere na British English, olumba ahụ nwere okwu ndị a gbazitere na collocations dị iche iche site na asụsụ ala nke Naịjirịa, n'ihi mkpa ọ dị ikwupụta echiche ndị a kapịrị ọnụ maka ọdịbendị nke mba ahụ (dịka nwunye okenye).[2]
A na-ejikarị Pidgin Nigerian, pidgin sitere na Bekee, eme ihe na mkparịta ụka nkịtị, mana a na-eji Nigerian Standard English eme ihe na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, agụmakwụkwọ, mgbasa ozi, na ojiji ndị ọzọ.
Asụsụ bekee ndị Naijiria bụ ụdị Bekee a mụrụ n'ala. Dị ka Bekee South Africa, nativization ya na mmepe ya dị ka Bekee Ụwa Ọhụrụ kwekọrọ n'oge colonization na post-colonization site Britain.[3] Asụsụ Bekee Naijiria ghọrọ asụsụ nke na-arụ ọrụ pụrụ iche n'ime ọdịbendị ya.[4]
Asụsụ bekee ndị Naijiria abụwo echiche na-ese okwu, n'ihi na echiche nke Asụsụ bekee Akwadoro " (SNE) siri ike iguzobe, na-atụle Fossilization nke mere na ntụziaka Bekee n'ọtụtụ mpaghara nke Naijiria, n'ụzọ dị ukwuu n'ihi ihe dịgasị iche iche gụnyere "mgbochi, enweghị ụlọ ọrụ, na klas jupụtara na ya".[5][6] N'ihi njikọ dị n'etiti British kwadoro na bekee na Naijiria nke nwere usoro abụọ dị iche iche nke ụtọ asụsụ, ịkpọpụta, na iwu mkpụrụedemede, e nweela ihe omume kachasị nke "ihe atụ na-ezighị ezi" (echiche na n'ihi na otu akụkụ ụtọ asụsụ yiri nke ọzọ na-eji ya eme ihe, iwu ndị na-emetụta nke mbụ na-emetụtakwa nke ikpeazụ) n'ihe Okoro na-ezo aka dị ka ụdị "ndị na-adịghị mma" nke Bekee Naijiria.[6]
Otú ọ dị, ihe ole na ole jikọtara n'ofe obodo ndị dị na NE nke na-ejikọta ọdịiche dị n'etiti ụdị dị iche iche ọbụna n'ime NE, niile metụtara ụkpụrụ ọdịbendị nke a na-egosipụta n'ụzọ pụrụ iche na okwu Bekee. Ihe atụ abụọ a ma ama bụ "mwute" na "ọga".[4] Nkọwa nkịtị nke mgbaghara na-egosipụtakarị ụdị ọrụ ụfọdụ n'akụkụ onye na-ekwu ya; Otú ọ dị, maka ụdị niile nke NE, a na-eji ya egosipụta ọmịiko n'ụzọ pụrụ iche, ma ọ bụ igosi ọmịiko nye onye ọ bụla nwere ọdachi. "Sir," ma ọ bụ iji utu aha dochie aha, na-egosi nkwanye ùgwù na uru dị elu maka nkwanye ùgwù. Ịtinye "sir" na aha ọzọ (ya bụ. "Profesọ sir") na-egosi ọkwa dị elu karịa ka ọ dị, ma ọ bụ ihe atụ nke ịbụ onye nwere nkwanye ùgwù karịa ka ọ na-adịkarị.[4]
Ọ bụ ezie na a na-agbagha kpọmkwem ọkwa nke ojiji Bekee Naijiria, otu aro na-egosi na e nwere ọkwa 4 nke ojiji n'ime Bekee a (ma ọ bụghị nke ụmụ amaala):[6]
Ọnọdụ ndị a bụ naanị otu atụmatụ dị iche iche nke mmezu nke Bekee Naijiria. N'ihi ọdịdị nke ọnụnọ ya na Naịjirịa, Bekee abụwo ihe esemokwu n'etiti ndị bi na Naịjarịa na-agba mbọ maka ụdị ndụ ndị ọzọ (ya bụ, ịlaghachi n'asụsụ ndị obodo nke mba ahụ).[7] Otú ọ dị, n'ihi ọdịdị nke mmeghe Bekee na ọrụ ọ na-arụ n'ịrụ ọrụ ụkpụrụ nke ọchịchị na Naịjirịa na-achị, ụfọdụ ga-akpọ Bekee a na-apụghị ikewapụ iche na ọdịdị asụsụ na mpaghara ahụ.
Oxifodu nke nchoputa na-akọwa okwu mgbazinye dị ka "okwu a nakweere site na asụsụ mba ọzọ na obere ma ọ bụ enweghị mgbanwe". Bekee Naijiria nwere ọtụtụ okwu ndị a gbazitere agbazitere nke na-enweghị ihe yiri ya na Bekee kpọmkwem, mana ha gbanyere mkpọrọgwụ n'ime olumba ma nwee ihe pụrụ iche ọ pụtara.[8] Amala Ebunlola nyere ihe atụ ndị dị n'okpuru nke okwu ndị a ma ama na Naijiria (na-ehota ha):[8]
Mkpụrụ ego, ọ bụ ezie na ọ dị ka okwu ndị a gbazitere, na-arụ ọrụ dị ka ụdị mkparịta ụka nke a na-asụ n'asụsụ Bekee mana ọ nwere ihe ọdịbendị pụrụ iche. Ndị a na-amụba karịsịa na Bekee Naijiria.[9] E jiri ya tụnyere okwu ndị a gbazitere, mkpụrụ ego na-enwekarị oge ndụ dị mkpirikpi ma nabata ya maka ebumnuche ọdịbendị pụrụ iche nke oge a, ma n'ihi ya, na-anwụ ngwa ngwa mgbe ha nwetasịrị ha.[9]
<ref>
tag; name ":0" defined multiple times with different content
<ref>
tag; name ":23" defined multiple times with different content