Stratovulkan

Eit utsnitt av ein stratovulkan
Popocatépetl, ein aktiv stratovulkan i Mexico.
St. Helens — ein stratovulkan i den amerikanske staten Washington — dagen før utbrotet i 1980 som fjerna mykje av toppen på fjellet
Mayon, ein stratovulkan på Filippinane.
Stratovulkanen Cono de Arita i Salta i Argentina.

Ein stratovulkan, òg kalla komposittvulkan, er ein høg, kjegleforma vulkan som består av mange lag med størkna lava, tefra og vulkansk oske. Desse vulkanane er karakterisert av bratte fjellsider og periodiske, eksplosive utbrot. Lavaen som renn frå dei er viskøs og vert avkjølt og størknar før han renn langt bort. Kjelda til magma i denne steinen vert klassifisert som sur eller høgt innhald av silisiumdioksid til intermediær (rhyolitt, dacitt eller andesitt). Dette er i kontrast til mindre visøke basisk magma som dannar skjoldvulkanar (som Mauna LoaHawaii), som er breiare og ikkje er så bratte.

Sjølv om stratovulkanar stundom vert kalla komposittvulkanar nyttar vulkanologar hovudsakleg uttrykket statovulkan for å skilje blant vulkanane, fordi alle vulkanar uansett storleik har ein kompositt (lagdelt) struktur. Altså er dei bygd lagvis med masse spydd ut frå utbrot på utbrot.


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne