Basa Walanda
Nederlands
Palapalan
[ˈneːdərlɑnts]
Dipaké di
minangka basa pituin di Walanda , Belgia (Flanders sarta Brussels ), Suriname , Aruba , Antilles Walanda , Flanders Perancis , Rhine Handap (Jérman) sarta diaspora Walanda.
Wewengkon
awalna Éropa Kulon , ayeuna ogé di Karibia .
Jumlah panyatur
Réngking
37 (nurutkeun Nederlandse Taalunie ),[ 4] 40,[ 5] 43,[ 6] 46 (runtuyan kira-kira ku SIL )
Rungkun basa
Indo-Éropa
Aksara
Hurup Latin (vérsi Walanda)
Status resmi
Basa resmi di
Citakan:Country data Aruba Aruba Citakan:Country data Belgium (civil) Belgia Walanda Antilles Walanda Suriname Citakan:Country data Benelux Benelux Uni Éropa Citakan:Country data UNASUR Kahijian Bangsa Amérika Kidul
Nagara sarta wewengkon anu loba ngabogaan panyatur tulén: Australia Kanada Perancis Jerman Selandia Anyar Amérika Sarikat Britania
Diatur ku
Nederlandse Taalunie (Kahijian Basa Walanda)
Kode-kode basa
ISO 639-1
nl
ISO 639-2
dut (B)
nld (T)
ISO 639-3
nld
Peta dunya pamaké basa Walanda. Basa Walanda nyaéta salah sahiji basa resmi Uni Éropa sarta Kahijian Bangsa Amérika Kidul .
Basa Walanda (Nederlands (pitulung ·info ) ) nyaéta Basa Jermanik Kulon anu diomongkeun ku leuwih ti 22 juta jelema minangka basa ibu sarta leuwih ti 5 juta jelema minangka basa kadua . lolobana panyatur tulén aya di Walanda , Belgia , sarta Suriname , kalayan jarumpluk leutik pamaké di bagian Perancis , Jérman , sertos sawatara nagara urut jajahan Walanda . Basa ieu tumali pageuh jeung Basa Jermanik Kulon séjénna (contona Basa Inggris , Basa Frisian Kulon , sertos Basa Jerman ) sertos rada leuwih laér jeung Basa Jermanik Kalér .
Basa Walanda nyaéta basa asal ti Basa Afrikaans sertos sawatara basa campuran (kréol). Nederlandse Taalunie nyaéta lembaga anu ngurus gawé babarengan antara otoritas-otoritas Walanda , Flemish sertos Suriname dina marasalah basa, kawijakan basa, sertos palajaran basa tur sastra.
↑ (Basa Walanda) "Het Nederlandse taalgebied" . Nederlandse Taalunie. 2005. Diakses tanggal 2008-11-04 .
↑ "About the Netherlands" . Dutch Ministry of Foreign Affairs. Diarsipkan dari versi asli tanggal 2006-10-01. Diakses tanggal 2008-08-23 .
↑ European Commission (2006). "Special Eurobarometer 243: Europeans and their Languages (Survey)" (PDF) . Europa . Diakses tanggal 2007-02-03 . European Commission (2006). "Special Eurobarometer 243: Europeans and their Languages (Executive Summary)" (PDF) . Europa . Diakses tanggal 2007-02-03 . "1% of the EU population claims to speak Dutch well enough in order to have a conversation." (page 153) Outside the European Union the number of second language speakers of Dutch is relatively small.
↑ (Basa Walanda) Hoeveel mensen spreken Nederlands als moedertaal? (How many people speak Dutch as mother tongue?), Nederlandse Taalunie, 2005.
↑ (Basa Walanda) G. De Moor in Taalschrift. Tijdschrift over taal en taalbeleid , Dec. 1, 2007.
↑ "Languages Spoken by More Than 10 Million People" . Microsoft Encarta 2006. Diarsipkan dari versi asli tanggal 2009-10-31. Archived 2007-12-03 di Wayback Machine