Albert Julius Olsson | |
Född | 1 februari 1864[1][2][3] London[4] |
---|---|
Död | 7 september 1942[1][2] (78 år) |
Medborgare i | Storbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
Sysselsättning | Målare[5], bildkonstnär[6] |
Släktingar | William Olsson (syskon) |
Redigera Wikidata |
Albert Julius Olsson, född 1 februari 1864 i London, död 1942 i Dalkey[7][8] i County Dublin, var en svensk-brittisk målare.
Olsson hade svensk far och engelsk mor och var engelsk medborgare. Han var farbror till konstnären Donald William-Olsson. Åren 1875–1878 var han inskriven vid Karlstads högre allmänna läroverk; därefter studerade han en tid vid Örebro Tekniska Elementarskola.[9] Som målare var han självlärd.[7]
Han var i två decennier bosatt i St Ives i Cornwall där han bodde i ett egenritat hus, St Eia – senare omvandlat till hotell – och drev, först tillsammans med Louis Grier och senare med Algernon Talmage, en målarskola.[7] Bland hans elever fanns Emily Carr, Reginald Guy Kortright och John Anthony Park.[7] På Parissalongen 1903 tilldelades han en guldmedalj.[10]
Han är representerad i engelska och amerikanska samlingar. Bland hans arbeten märks förutom flera marinmålningar verken Vikingar och sirener (1900) och Månbelyst strand (1911, Tate Gallery).[11]
Han var bror till affärsmannen William Olsson.[9]