Albert Camus | |
Albert Camus 1957. | |
Född | Albert Camus 7 november 1913 Mondovi, Constantine, Franska Algeriet |
---|---|
Död | 4 januari 1960 (46 år) Villeblevin, Yonne, Frankrike |
Yrke | Författare, journalist |
Nationalitet | Fransk |
Språk | Franska |
Verksam | 1935–1960 |
Litterära rörelser | Absurdism Existentialism |
Noterbara verk | Främlingen (1942) Pesten (1947) |
Priser | Nobelpriset i litteratur 1957 |
Hemort | Frankrike[1] |
Partner | Blanche Balain[2][3], María Casares[4][5][6], Mamaine Koestler[7][8][9], María Casares[10][11], Catherine Sellers[12][13] och Mette Ivers[14][15][16] |
Namnteckning | |
Albert Camus (IPA: /al'bɛʁ ka'my/), född 7 november 1913 i Mondovi (nuvarande Dréan) i Franska Algeriet, död 4 januari 1960 i Villeblevin i Frankrike, var en fransk författare, filosof och 1957 års nobelpristagare i litteratur, som den näst yngste i historien – 44 år gammal.
Hans författarskap har varit viktigt för framväxten av bland annat le nouveau roman ("den nya romanen"), även om företrädare för den tagit avstånd från honom.[17] Återspeglingar av Camus skildringar av ångest och vilsenhet kan märkas i litteraturen ända fram till det sena nittonhundratalets litteratur.
Lars Gustafsson skriver i en essä: ”Allt vad denne författare skrev förblir intressant. Han kommer med i det Harold Bloom kallar ’the Western Canon’, de oundgängliga skrifterna. Han ställer de stora djupa frågorna”.[18]