Back أليس كاترين إيفانز Arabic Alice Catherine Evans Catalan Alice Catherine Evans Danish Alice Catherine Evans German Άλις Κάθριν Έβανς Greek Alice Catherine Evans English Alice Catherine Evans Spanish Alice Catherine Evans Basque الیس کاترین اونز Persian Alice Catherine Evans French
| Alice Catherine Evans | |
 Alice Catherine Evans på 1910-talet. | |
| Född | 29 januari 1881[1][2][3] Neath[4], USA |
|---|---|
| Död | 5 september 1975[2][3][5] (94 år) Alexandria[6][7], USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Cornell University, bachelor of science, University of Wisconsin–Madison, master of science, [1] Cornell University College of Agriculture and Life Sciences[1]  |
| Sysselsättning | Mikrobiolog, bakteriolog[1] |
| Befattning | |
| Ordförande | |
| Arbetsgivare | USA:s jordbruksdepartement (–1918)[1] United States Public Health Service (1918–) |
| Utmärkelser | |
| Honoris causa (1934) National Women's Hall of Fame (1993)[8] Hedersdoktor vid University of Wisconsin-Madison | |
| Redigera Wikidata | |
Alice Catherine Evans, född 29 januari 1881 i Neath i Bradford County i Pennsylvania, död 5 september 1975 i Alexandria i Virginia, var en amerikansk mikrobiolog.
Evans föddes som yngsta barn till William Howell och Anne B. Evans. Fadern var jordbrukare och modern lärare och Evans undervisades först i hemmet och senare i en byskola. Efter examen från Susquehanna Collegiate Institute i Towanda arbetade hon som lärare, ett av de få yrken som kvinnor kunde ha på den tiden. Hon vantrivdes och vidareutbildade sig i bakteriologi på Cornell University och University of Wisconsin–Madison där hon tog en masterexamen 1910.[9]
Evans hade inte råd att fortsätta sina studier utan sökte anställning som bakteriolog vid USA:s jordbruksdepartement i Madison. Hon arbetade i tre år i Wisconsin och flyttade därefter till en avdelning för mejeriforskning i Washington, D.C.. Evans fann bakterien Bacillus abortus, som bland annat orsakar missfall hos kor, i mjölk och misstänkte att den kunde överföras till människor och orsaka sjukdomen Brucellos, eller Maltafeber.
Hon publicerade sina forskningsresultat i tidskriften Journal of Infectious Diseases år 1918 och rekommenderade att mjölken skulle pastöriseras.[9] Hennes resultat möttes med skeptisism, kanske speciellt för att hon var kvinna och inte hade doktorerat.[10]
År 1922 smittades Evans själv av Brucellos och tvingades ändra inriktningen av sin forskning.[9] Från 1936 till pensioneringen år 1945 arbetade hon med Streptococcus pyogenes.
- ^ [a b c d e] Marilyn Bailey Ogilvie, The Biographical Dictionary of Women in Science : Pioneering Lives From Ancient Times to the Mid-20th Century, vol. 1, Routledge, 16 december 2003, s. 428, ISBN 978-1-135-96342-2.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6gj22vg, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alice-Evanstopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
- ^ FemBios databas, FemBio-ID: 9193, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.manipurtimes.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, jornades.uab.cat .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.womenofthehall.org .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”Alice Evans” (på engelska). Britannica. https://www.britannica.com/biography/Alice-Evans. Läst 11 oktober 2022.
- ^ ”Alice Catherine Evans (1881–1975)” (på engelska). https://history.nih.gov/display/history/Evans%2C+Alice+Catherine. Läst 11 oktober 2022.