Back أنيسول Arabic Anisol Catalan Anisol Czech Anisol German Ανισόλη Greek Anisole English Anizolo Esperanto Anisol Spanish آنیسول Persian Anisoli Finnish
| Anisol | |
  | |
| Systematiskt namn | Metoxybenzen[1] |
|---|---|
| Övriga namn | Metylfenyleter[1] Fenoxymetan |
| Kemisk formel | C7H8O |
| Molmassa | 108,140 g/mol |
| Utseende | Färglös vätska |
| CAS-nummer | 100-66-3 |
| SMILES | COc1ccccc1 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0,995 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Olösligt g/l |
| Smältpunkt | -37 °C |
| Kokpunkt | 154 °C |
| Faror | |
| NFPA 704 |
2
1
0
|
| LD50 | 3 700 mg/kg (råtta, oralt) |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Anisol eller metoxibensen, C6H5·O·CH3, är en organisk kemisk förening. Det är en färglös vätska med en lukt som påminner om anisfrö och i själva verket finns många av dess derivat i naturliga och konstgjorda dofter. Föreningen tillverkas huvudsakligen syntetiskt och är en insatsprodukt till andra syntetiska föreningar. Det är en eter. Anisol är ett standardreagens av både praktiskt och pedagogiskt värde.[2]
Det kan framställas genom Williamson-etersyntesen där natriumfenoxid reageras med en metylhalogenid för att ge anisol.
- ^ [a b] Nomenclature of Organic Chemistry : IUPAC Recommendations and Preferred Names 2013 (Blue Book). Cambridge: The Royal Society of Chemistry. 2014. sid. 702–703. doi:. ISBN 978-0-85404-182-4. ”Anisole, C6H5-O-CH3, is the only name in the class of ethers which is retained both as a preferred IUPAC name and for use in general nomenclature. For preferred IUPAC names, no substitution is allowed; for general nomenclature substitution is allowed on the ring and on the side chain under certain conditions (see P-34.1.1.4).”
- ^ Smith, Michael B.; March, Jerry (2007), Advanced Organic Chemistry: Reactions, Mechanisms, and Structure (6th ed.), New York: Wiley-Interscience, ISBN 978-0-471-72091-1