Back أنطوان ديستو دو تراسي Arabic انطوان ديستو دو تراسى ARZ Антоан Дестю дьо Траси Bulgarian Destutt de Tracy Catalan Antoine Destutt de Tracy Czech Antoine Louis Claude Destutt de Tracy German Antoine Destutt de Tracy English Antoine Destutt de Tracy Esperanto Antoine Destutt de Tracy Spanish Antoine Destutt de Tracy Basque
| Antoine Louis Claude Destutt de Tracy | |
 | |
| Född | 20 juli 1754[1][2][3] Paris |
|---|---|
| Död | 9 mars 1836[1][4][5] (81 år) Paris |
| Begravd | Père-Lachaise och Grave of Tracy-Durfort-Laubespin-Sieyes |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | Strasbourgs universitet  |
| Sysselsättning | Filosof, militär, nationalekonom, politiker, författare[6] |
| Befattning | |
| Ledamot av 1789 års generalständer (1789–1791) Ledamot av Sénat conservateur (1799–) Stol nummer 40 i Franska akademien (1808–1836) Ledamot av pairkammaren (1814–1836) | |
| Politiskt parti | |
| Société des idéologues | |
| Barn | Émilie Destutt de Tracy (f. 1780) Victor Destutt de Tracy (f. 1781) |
| Utmärkelser | |
| Kommendör av Hederslegionen Sankt Ludvigsorden | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Antoine Louis Claude Destutt de Tracy, född 20 juli 1754 i Paris, död där 9 mars 1836, var en fransk greve, filosof, politiker och militär. Han är mest känd för att vara den som har skapat begreppet "ideologi".
- ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Sycomore-ID: 12113, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//761/40, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6rf6815, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Antoine-Louis-Claude-Comte-Destutt-de-Tracytopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: destutt-de-tracy-antoine-louis-claude-graf, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]