Back Arthur Schopenhauer Afrikaans አርተር ሾፐናውር Amharic Arthur Schopenhauer AN أرتور شوبنهاور Arabic ارتور شوبنهاور ARZ আৰ্টোৰ শ্ব'পেনহাৱাৰ Assamese Arthur Schopenhauer AST Artur Şopenhauer Azerbaijani آرتور شوپنهاور AZB Шопенгауэр Артур Bashkir
| Arthur Schopenhauer | |
 Arthur Schopenhauer, mars 1859. | |
| Född | 22 februari 1788[1][2][3] Gdańsk[4] |
|---|---|
| Död | 21 september 1860[1][2][3] (72 år) Frankfurt am Main[5][6] |
| Begravd | Hauptfriedhof Frankfurt[6] |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Göttingens universitet Humboldt-Universität zu Berlin Ernestinum Gotha  |
| Sysselsättning | Universitetslärare, musikvetare, författare[7], filosof[8], översättare |
| Arbetsgivare | Universität Berlin Humboldt-Universität zu Berlin |
| Föräldrar | Heinrich Floris Schopenhauer Johanna Schopenhauer |
| Släktingar | Adele Schopenhauer (syskon) |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Arthur Schopenhauer, född 22 februari 1788 i Danzig (nuvarande Gdańsk), död 21 september 1860 i Frankfurt am Main, var en tysk filosof.
Schopenhauer doktorerade vid universitetet i Jena och var därefter verksam som författare och privatlärare. Hans huvudverk är Världen som vilja och föreställning (Die Welt als Wille und Vorstellung, 1819; 8:e upplagan 1891, svensk översättning 1916 och 1992).
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w65b0f1n, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: arthur-schopenhauernationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 12793, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Шопенгауэр Артур”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, läs online, läst: 12 juli 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 17064, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]