Back BESK English BESK Spanish BESK Japanese

BESK

 Den här artikeln bör enligt ett förslag flyttas till Besk eller Binär elektronisk sekvenskalkylator (2023-04) (Diskussion)
Motivering: Wikipedia:Skrivregler#Versalisering och Wikipedia:Skrivregler#Förkortningar och meningsbyggnad
Mallen används för flyttningsförslag som behöver diskuteras, se diskussionssidan. Okontroversiella flyttningar kan utföras direkt. I fall då sidflytt kräver administratörshjälp, fråga efter denna på Wikipedia:Begäran om åtgärder.
Kontrollpanelen till BESK. I mitten upptill sitter 3 gånger 40 lampor som visar innehållet i BESKs tre register i binär form: uppifrån och ned MD, MR och AR. Därunder visas innehållet i AS och OP. Under dessa lampor sitter 3 x 5 + 2 rektangulära fönster. Bakom dessa fönster sitter ljusledardisplayer som visar innehållet i AR (de två översta raderna, 2 gånger 5 fönster), AS (de tre första fönstren på tredje raden), OP (de två sista på tredje raden) och KR (de tre sista fönstren längst ned) i form av hexadecimala tal. Till höger sitter funktionsskrivaren vilken består av två katodstrålerör som kunde rita matematiska kurvor. Framför det ena katodstråleröret sitter en kamera monterad för att ta bilder av de utritade funktionerna "screenshots".

Besk eller BESK (Binär Elektronisk SekvensKalkylator) var Sveriges andra dator (efter BARK), som då kallades matematikmaskin eller elektronhjärna. BESK var en elektronisk dator baserad på elektronrör. Matematikmaskinnämnden beslöt att påbörja utvecklingen av BESK år 1950[1] i början parallellt med utvecklingen av BARK och maskinen färdigställdes 1953. BESK var i drift till 1966 då den demonterades och donerades till Tekniska museet.[2]

Under några veckor var BESK den snabbaste datorn i världen,[3] och fyllde ett rum i Gamla tekniska högskolans lokaler på Drottninggatan 95 A i Stockholm. Man förde under dessa år en diskussion om det behövdes två eller tre datorer för Sveriges behov.

  1. ^ Hallberg, Tord Jöran (2007). ”Besk och Smil”. IT-gryning. Studentlitteratur. sid. 151–173. ISBN 978-91-44-03501-7 
  2. ^ https://digitaltmuseum.se/021026493600/manoverbord
  3. ^ ”Det svenska dataundret”. Internetmuseum / Mediabruket / Datamuseet IT-ceum. 23 maj 2017. https://www.youtube.com/watch?time_continue=1&v=sGRNycH8T-0. Läst 27 mars 2019. 
From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne