Sankta Barbara | |
![]() Sankta Barbara. Fresk i basilikan San Benedetto i Norcia. | |
Jungfru, martyr, person vars existens är omtvistad | |
---|---|
Född | Nikomedia eller Heliopolis |
Död | traditionellt angivet till 290 Nikomedia eller Heliopolis |
Vördas inom | Romersk-katolska kyrkan Östortodoxa kyrkan Orientaliskt ortodoxa |
Helgondag | 4 december |
Attribut | Torn med tre fönster; palmkvist; kalk; martyriets krona |
Skyddshelgon för | Murare, matematiker, gruvarbetare, artillerister, ammunitionsröjare, fyrverkare, sprängare, brandmän, vid åska, för döende att motta nattvarden och sista smörjelsen |
Barbara var enligt traditionen en jungfru och martyr som levde under 200-talet. Hon har åtminstone sedan 600-talet vördats som helgon inom Romersk-katolska kyrkan, Östortodoxa kyrkan och Orientalisk-ortodoxa kyrkan, men hennes historiska existens har ifrågasatts. Fram till Vatikanens kalenderreform 1969 var hennes festdag den 4 december,[1] en dag hon fortfarande firas i övriga samfund. Hon räknas som en av de fjorton nödhjälparna och en av de fyra Virgines capitales.[2]