Bevarandebiologi

Bevarandebiologi (eller naturvårdsbiologi) är en vetenskap som analyserar och utforskar hoten mot den biologiska mångfalden, föreslår åtgärder för att motverka en negativ utveckling av den biologiska mångfalden, samt utvärderar dessa åtgärder. Den har sina rötter i ekologin[1], men är ett tillämpat ämne, i likhet med t ex veterinärmedicin, viltekologi och landskapsplanering. Även andra forskningsdiscipliner bidrar till bevarandebiologin genom att sätta de ekologiska kunskaperna i ett samhälleligt sammanhang, vilket gör att man kan betrakta det som ett tvärvetenskapligt ämne[2]. Framför allt i den tidigare generationen av bevarandebiologer förekom normativa ambitioner, d v s man uttalade sig inte bara om fakta, utan blandade också in värderingar[3]. Andra framhåller att den bevarandebiologiska forskningen bör föreslå och utvärdera flera olika policyalternativ på ett neutralt sätt[4].

  1. ^ Andrew. S. Pullin, Conservation Biology, Cambridge University Press, 2002
  2. ^ Noss, R. (1999). Is there a special conservation biology? Ecography 22: 113-122.. 
  3. ^ Soulé, M.E. (1985). What is conservation biology? A new synthetic discipline addresses the dynamics and problems of perturbed species, communities, and ecosystems. BioScience 35: 727-734. 
  4. ^ Wilhere, G.F. (2008). The how-much-is-enough myth. Conservation Biology 22: 514-517. 

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne