De första försöken med permanenta biografsalonger[1] i Stockholm gjordes i slutet av 1890-talet efter att kinematografen hade demonstrerats på Stockholmsutställningen 1897. Innan dess var det mest kringfarande som visade upp biografen som en sorts kuriös underhållning.
År 1905 hade Stockholm tio biografer och vid utgången av 1909 hade antalet stigit till 25 fasta biografsalonger. År 1943 fanns flest biografer i Stockholms stad (110 st). 2009 hade det sjunkit till ett tiotal, borträknat de biografer i Stockholms förortsområden som bebyggdes först efter 1943. Flest biobesök, 16,8 miljoner, noterades 1956.
Den äldsta biografen i drift är Zita, som uppfördes redan 1913 under namnet Vinter-Palatset. Till de vackraste räknas idag Skandia-Teatern[2], som invigdes 1923 och byggdes efter arkitekten Gunnar Asplunds ritningar. Den beskrevs av samtida konstexperter som ett mästerverk och är en av de få kvarvarande singelbiograferna i staden. Skandia-Teatern är sedan 2001 renoverad till originalskick och skyddas av kulturmiljölagen.
- ^ Begreppet "biograf" avser i denna artikel en lokal med tillstånd att visa film för allmänheten, och som permanent används enbart för detta ändamål, enligt definitionen av Kurt Berglund i "Stockholms alla biografer", s. 9.
- ^ ”Singelbiografen i hjärtat av stan”. Stockholmsfilmfestival.se. Arkiverad från originalet den 5 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100105001435/http://www.stockholmfilmfestival.se/festival/2009/guiden/biografer/skandia/. Läst 21 december 2009.