Biotit

Biotit
Tunt tavelformat biotitaggregat
(Bildbredd: 2,5 mm)
KategoriFyllosilikater
Kemisk formelK(Mg,Fe)3(AlSi3O10)(F,OH)2
FärgMörkbrun, grönaktigt brun, svartbrun, gul
FörekomstsättMassiv till plattformig
KristallstrukturMonoklint
TvillingbildningAllmän på [310], mindre vanlig på {001}
SpaltningPerfekt på {001}
BrottGlimmerhaltigt
HållbarhetSpröd till flexibel, elastisk
Hårdhet (Mohs)2½–3,0
GlansGlasaktig till pärlaktig
Refraktionnα = 1,565–1,625

nβ = 1,605–1,675

nγ = 1,605–1,675
LjusbrytningBiaxial (-)
Dubbelbrytningδ = 0,011
Dispersionr < v (Fe-rik);
r > v svag (Mg-rik)
PleokroismStark
TransparensTransparent till genomskinlig till opak
FluorescensIngen
StreckfärgVit
Specifik vikt2,7–3,3
Referenser[1][2][3]
Biotit
Biotitflaga.

Biotit är en mörk glimmer och ett vanligt förekommende fyllosilikat och aluminiummineral tillhörande glimmergruppen, med den kemiska formeln K(Mg, Fe)3AlSi3O10(F, OH)2.[1][2] Biotit är en fast lösning mellan järn-ändledet och magnesium-ändledet, men sedan 1999 inte ett självständigt mineral enligt International Mineralogical Association. Det är antingen annit eller flogopit. Ytterligare grundämnen kan ingå varför den kemiska formeln ibland skrivs K(Mg,Fe2+)3(Fe3+AlTi)[(SiAl)3)O10(F, OH)2. Exempel där aluminium delvis ersätter kisel är mineralen siderofyllit och eastonit. Biotit betraktades som ett mineral av International Mineralogical Association fram till 1998, då dess status ändrades. I stället delades biotit upp i annit och flogopit och ingår i mineralgruppen sanna trioktaedriska glimmer.[4][5] Termen biotit används fortfarande för att beskriva oanalyserad mörk glimmer i fält.


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne