Birger | ||
---|---|---|
Birgers sigill visar en på en springande häst sittande krigare med svärd i handen. | ||
Titlar
| ||
Tidsperiod | 1174–1202 | |
Efterträdare | Knut jarl | |
Andra titlar | Latin: Dux Sweorum
Sweorum et Guttorum Dux | |
| ||
Personfakta
| ||
Personnamn | Birger Bengtsson | |
Död | 9 januari 1202 Visingsö | |
Släkt
| ||
Frälse- eller adelsätt | Bjälboätten | |
Far | Bengt Snivil | |
Familj
| ||
Make/maka | Birgitta Haraldsdotter | |
Barn | Filip Knut Folke Magnus Ingegärd Kristina Margareta | |
Birger Brosa förde en lilja i sitt vapen Jan Ranekes blasonering för Birger Brosas sköld: "En vit stavlilja på rött fält"[1] Detaljer i blasoneringen är omdiskuterade |
Birger Brosa, död 9 januari 1202 på Visingsö, var svensk jarl 1174–1202 och bar en lilja som vapen. Tillnamnet "Brosa", som sägs betyda 'den leende', är bara känt från västnordiska källor från 1200- och 1300-talet. Han omtalas på 1180-talet som dux Sweorum,[2][förtydliga] men i de flesta källorna som Sweorum et Guttorum Dux.[3][förtydliga]
Det anses att han var den förste jarlen för hela Sveariket (Karl Sverkersson hade två jarlar, Ulf och Guttorm) och han var sin tids mäktigaste man i Östergötland och ägde flera gårdar i Östergötland, Närke och Värmland. Det är också troligt att han hade gårdar i Södermanland, då han hade patronatsrätt till Sankt Eskils kyrka i Södermanland. Birger Brosa var en stor donator till Riseberga kloster.
Han synes ha varit en person med tillgång till betydande maktresurser, som lyckades hålla fred under en lång period i Sverige. Efter hans död bröt maktfejder ut nästan omedelbart. Hans dödsdatum är känt från ett psalterium i British Museum.[4]
Birger Brosa var son till Bengt Snivil och gifte sig före 1170 med Birgitta Haraldsdotter. En av hans bröder var Magnus Minnisköld, far till Birger jarl.
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet smv