Back Босниеи Херцеговинеи Abkhazian Bosnia Hèrzègovina ACE Bosnië en Herzegowina Afrikaans Bosnien und Herzegowina ALS ቦስኒያና ሄርጸጎቪና Amharic Bosnia and herzegovina AMI Bosnia y Herzegovina AN Bosnia and Herzegofina ANG Bosinia Ezegovina ANN बौसनिया आरो हेर्जेगोविना ANP
- För andra betydelser, se Bosnien och Hercegovina (olika betydelser).
| Bosnien och Hercegovina Bosna i Hercegovina (bs/hr) Босна и Херцеговина (sr) |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Nationalsång: Intermeco |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad (även största stad) | Sarajevo | |||||
| Officiella språk | Bosniska Kroatiska Serbiska[1] |
|||||
| Statsskick | Federation | |||||
| - | President | 3 statschefer | ||||
| - | Premiärminister | Borjana Krišto | ||||
| Självständighet | -Från Socialistiska federativa republiken Jugoslavien | |||||
| - | Deklarerad | 1 mars 1992 | ||||
| - | Erkänd | 6 april 1992 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 51 129 km² (125:e) | ||||
| Demografi | ||||||
| - | 2013 års uppskattning | 3 531 159[2] (128:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 69,1 inv./km² | ||||
| BNP (PPP) | 2022 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 60,679 miljarder USD[3] (112:e) | ||||
| - | Per capita | 17 471 USD[3] (86:e) | ||||
| BNP (nominell) | 2022 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 23,358 miljarder USD[3] (117:e) | ||||
| - | Per capita | 7 078 USD[3] (111:e) | ||||
| Ginikoefficient (2007) | 26,15 (-) | |||||
| HDI (2021) | ▲ 0,780[4] (74:e) | |||||
| Valuta | Konvertibilna marka (BAM) |
|||||
| Tidszon | CET (UTC+1) | |||||
| - | Sommartid | CEST (UTC+2) | ||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Maglić, 2386 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Buško Blato, 56.7 km² | ||||
| - | Längsta flod | Sava, 990 km | ||||
| Nationaldag | 25 november | |||||
| Nationalitetsmärke | BIH | |||||
| Landskod | BA, BIH, 070 | |||||
| Toppdomän | .ba | |||||
| Landsnummer | 387 | |||||
| 1: Nuvarande ordförande i presidentrådet. 2: Serbiska talas främst i Serbiska republiken i den norra och östra delen av Bosnien och Hercegovina. Kroatiska talas främst i Hercegovina i den sydvästra delen av landet. | ||||||
Bosnien och Hercegovina[5] (uttalas [hersegovi':na]; serbiska/bosniska/kroatiskaː Bosna i Hercegovina/ Босна и Херцеговина) eller Bosnien-Hercegovina, vanligtvis enbart Bosnien, är en stat i Sydeuropa på Balkanhalvön som gränsar till Kroatien, Serbien och Montenegro. Landet har lite mer än 3,8 miljoner invånare[2] och dess huvudstad är Sarajevo. Landet befolkas i huvudsak av tre konstitutionella folkgrupper: bosniaker, serber och kroater (enl. Daytonavtalet).[6]
Den första bosniska statsbildningen kom till i slutet av 1100-talet under banen Kulin Ban (1180–1204) och varade fram till 1463, då osmanerna erövrade större delen av det medeltida bosniska kungariket och gjorde det till en provins i sitt imperium. 1878 ockuperade Österrike-Ungern provinsen och annekterade den 30 år senare. Efter första världskriget hamnade landet i kungariket Jugoslavien och efter andra världskriget i Socialistiska federativa republiken Jugoslavien. Bosnien och Hercegovina förklarade sig självständigt från Jugoslavien 1992, men efter Bosnienkriget som följde på självständighetsförklaringen är landet sedan fredsavtalet i Dayton 1995 uppdelat i två administrativa entiteter och ett distrikt: Federationen Bosnien och Hercegovina, Serbiska republiken och Brčko-distriktet.
Enligt folkräkningen från 2013 var 50,11 % bosniaker, 35,0 % serber, 14,4 % kroater och 0,6 % övriga[7].[8] Federationen BiH befolkas av cirka 71 % bosniaker, 23 % kroater och cirka 6 % serber, den andra entiteten Serbiska republiken befolkas av 89 % serber, 7% bosniaker och 2 % kroater och Brčko-distriktet av 42 % serber, 38 % bosniaker och 20 % kroater.
Landet är potentiell kandidat till medlemskap i Europeiska unionen (EU) och fick i april 2010 en så kallad MAP (Membership Action Plan) av Nato, som är det sista steget före fullvärdigt medlemskap i försvarsalliansen.
- ^ ”BOSNIA AND HERZEGOVINA IN FIGURES 2019”. http://www.bhas.ba/data/Publikacije/Bilteni/2020/NUM_00_2019_TB_0_EN.pdf. Läst 9 januari 2021.
- ^ [a b] [1]
- ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
- ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) (
PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
- ^ (PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (9., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2013. sid. 68. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006224003/http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146. Läst 26 september 2014 Arkiverad 6 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Den etniska konflikten i Bosnien och Hercegovina”. Cetin Hasan & Dario Tomas / Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1398932&fileOId=1398947. Läst 11 augusti 2018.
- ^ [2]
- ^ CIA – The World Factbook Arkiverad 15 mars 2018 hämtat från the Wayback Machine. cia.gov läst 2012-07-26
