Brittiska Indien | ||||
British Raj (engelska) | ||||
| ||||
Flagga | ordenstecken | |||
Nationalsång: God Save the King | ||||
Huvudstad | Calcutta, från 1912 Delhi
| |||
Statsskick | Kejsardöme från 1877 | |||
Sista kejsare av Indien | Georg VI av Storbritannien | |||
Sista vicekung | Louis F. Mountbatten | |||
Bildades | 2 augusti 1858 | |||
– bildades genom | kolonisation | |||
– bildades ur | Mogulriket och Ostindiska kompaniets besittningar | |||
Upphörde | 15 augusti 1947 | |||
– uppgick i | Indiska unionen, Pakistanska dominionen, Brittiska Burma | |||
Areal | ca 5 000 000 km² (1947) | |||
Folkmängd – befolkningstäthet |
396 514 000 (1941) 80 inv/km² | |||
Valuta | Indisk rupie |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Stötte delen av texten saknar angivna källor. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Brittiska Indien (engelska: British Raj, rāj, bokstavligen "välde" på sanskrit)[1] var det brittiska styret i den indiska subkontinenten mellan 1858 och 1947.[2] Styrelseskicket instiftades 1858, då styret över Brittiska Ostindiska Kompaniet överfördes till kronan genom drottning Victoria[3] (som 1876 proklamerades kejsarinna av Indien), och varade till 1947, då det brittiska kejsardömet delades in i två suveräna dominionstater, Indiska unionen (senare Republiken Indien) och Dominionen Pakistan (senare Islamiska republiken Pakistan, av vilket östra halvan, ännu senare, blev Folkrepubliken Bangladesh). Vid starten 1858 var Nedre Burma redan en del av Brittiska Indien. Övre Burma tillkom 1886,[4] och den resulterande unionen, Burma, administrerades som en provins till 1937, då det blev en separat brittisk koloni, som blev självständig 1948.[5]
Budgeten för Brittiska Indien täckte kommunala angelägenheter, polisen, den lilla men välutbildade Indian Civil Service som drev den statliga verksamheten, och indiska armén. Den betalades helt av indier genom skatter, särskilt på jordbruksmark och på salt. Den stora välutbildade indiska armén spelade stora roller i båda världskrigen, resten av tiden tränade man för att möta en eventuell rysk invasion genom Afghanistan. Den stora majoriteten av de indiska folken var mycket fattiga bönder. Ekonomisk tillväxt på 1 % per år neutraliserades genom befolkningstillväxt på 1 %.