Carl Carlsson Gyllenhielm | ||
---|---|---|
Carl Carlsson Gyllenhielm. Porträttet har stor likhet med två porträtt på Uppsala universitet och Karlbergs slott. Det skänktes på 1820-talet till Gripsholms slott, och troddes då förställa hertigen av Sully (därav påskriften). I slutet av 1800-talet upptäcktes att det i själva verket föreställde Gyllenhielm. Det har tidigare tillskrivits Jacob Heinrich Elbfas, men Karl Erik Steneberg har framfört det som troligare att Johan Assman eller Adam Seebach utfört målningen.[1] | ||
Titlar
| ||
Tidsperiod | 1615 | |
Tidsperiod | 1616 | |
Tidsperiod | 1617 | |
Tidsperiod | 1617–1620 | |
Företrädare | Göran Nilsson Gyllenstierna | |
Efterträdare | Gabriel Bengtsson Oxenstierna | |
Tidsperiod | 1620 | |
Företrädare | Göran Nilsson Gyllenstierna | |
Efterträdare | Gabriel Bengtsson Oxenstierna | |
Militärtjänst
| ||
I tjänst för | Sverige | |
Slag/krig | 1598 Näftåget 1600 Slaget vid Karksi 1601 Slaget vid Kokenhusen 1601 Belägringen av Wolmar | |
| ||
Personfakta
| ||
Född | 4 mars 1574 | |
Död | 17 mars 1650 (76 år) | |
Begravd | Strängnäs domkyrka | |
Släkt
| ||
Frälse- eller adelsätt | Gyllenhielm, oäkta gren av Vasaätten | |
Sätesgård | Gudilov och Ribbingeholm | |
Far | Hertig Karl (senare Karl IX) | |
Mor | Karin Nilsdotter | |
Familj
| ||
Make/maka | Kristina Ribbing | |
Gyllenhielms grav i Strängnäs domkyrka | ||
Carl Carlsson Gyllenhielm, född 4 mars 1574, död 17 mars 1650, adlad Gyllenhielm 1592, friherre 1615, militär; fältmarskalk 1616, riksråd 1617, ståthållare över Ingermanland 1617, riksamiral 1620. Utomäktenskaplig son till hertig Karl och frillan Karin Nilsdotter,[2] prästdotter från Östergötland.