Chad Mirkin

Chad Mirkin
Chad Mirkin, Mirkin chad lecture.jpg.
Född23 november 1963 (61 år)
Phoenix, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidPennsylvania State University, filosofie doktor, [1]
Dickinson College, bachelor of science, [1]
SysselsättningKemist, universitetslärare
ArbetsgivareNorthwestern University (1991–)[2]
Utmärkelser
National Fresenius Award (1998)
ACS-priset i kemi (1999)[3]
Feynmanpriset (2002)
National Institutes of Health Director's Pioneer Award (2004)
Lemelson–MIT-priset (2009)
ACS Award for Creative Invention (2012)[4]
Clarivate Citation Laureates (2013)[5]
Linus Pauling Award (2013)[6]
Raymond and Beverly Sackler Prize in Convergence Research (2015)[7]
Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (2015)
American Institute of Chemists Gold Medal (2016)[8]
Dan David-priset (2016)
Wilhelm Exner-medaljen (2017)[9]
William H. Nichols Medal Award (2017)[10]
Dickson-priset i vetenskap (2017)
Theodore William Richards Medal (2018)[11]
Remsen Award (2018)[12]
Perkinmedaljen (2019)[13]
AAAS Philip Hauge Abelson Prize (2020)[14]
De Gennes Prize (2021)[15]
Guggenheimstipendiet (2024)[16][17]
Kavlipriset i nanoteknik (2024)[18]
Fellow of the American Institute for Medical and Biological Engineering
Camille Dreyfus Teacher-Scholar Awards
Redigera Wikidata

Chad Alexander Mirkin, född 23 november 1963 i Phoenix, är en amerikansk kemist och en känd forskare inom nanotekniken. Han är professor i kemi, kemiteknik, bioteknik, medicinsk teknik, materialvetenskap amt medicin vid Northwestern University. Här är han också direktör för International Institute for Nanotechnology, IIN. Han är mest känd för skapandet av nanopartikelsystem för biodetektion, uppfinningen Dip Pen Nanolithography och bidraget till området för supramolekylär kemi.

  1. ^ [a b] läs online, mirkin-group.northwestern.edu .[källa från Wikidata]
  2. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.acs.org .[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.acs.org .[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, acspss.org .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.nasonline.org .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.theaic.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.wilhelmexner.org .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, newyorkacs.online .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.nesacs.org .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, acsmaryland.org .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, sci-america.org .[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.aaas.org .[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.rsc.org .[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.gf.org , läst: 20 april 2024.[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, www.gf.org , läst: 20 april 2024.[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, www.kavliprize.org .[källa från Wikidata]

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne