Che Guevara | |
![]() | |
Född | Ernesto Guevara 14 juni 1928[1][2][3] Rosario[4], Argentina |
---|---|
Död | 9 oktober 1967[1][2][5] (39 år) La Higuera[4], Bolivia |
Dödsorsak | Avrättning genom arkebusering |
Begravd | Che Guevara Mausoleum |
Andra namn | Che Guevara, Pelado, Teté, Furibundo Serna, Fuser, Chancho, Chang-Cho, Luís Hernández Gálvez, Tatu, Adolfo Mena González, Ramón och Fernando Sacamuelas |
Medborgare i | Kuba och Argentina[6] |
Utbildning | Läkarexamen |
Utbildad vid | Universitetet i Buenos Aires, ![]() |
Sysselsättning | Läkare Författare Gerilla Politiker |
Befattning | |
Industriminister (Kuba) (1961–1965) | |
Politiskt parti | |
Kubas kommunistiska parti | |
Maka | Hilda Gadea (g. 1955–1959)[7] Aleida March (g. 1959–1967) |
Partner | María del Carmen Chichina Ferreyra (1950–1951)[8] |
Barn | Aleida Guevara (f. 1960) |
Föräldrar | Ernesto Guevara Lynch Celia de la Serna |
Utmärkelser | |
Egyptens republikorden (1959) Kedja av Vita lejonets orden (1960) Storkors av Södra korsets orden (1961) Södra korsets orden Vita lejonets orden Augusto César Sandino-orden | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Ernesto Che Guevara, född 14 juni 1928[9] i Rosario, Argentina, död 9 oktober 1967 i La Higuera, Bolivia, var en marxistisk revolutionär, läkare, författare, politiker och gerillaledare. Han föddes som argentinare men blev senare kubansk medborgare.[10]
Guevara var en av gerillakommendanterna som under Fidel Castros ledning störtade Fulgencio Batistas styre på Kuba 1959. Han fick efter maktövertagandet flera viktiga poster och deltog som samhällsdebattör och ideolog. Guevara reste senare till Kongo-Kinshasa och Bolivia för att organisera nya väpnade uppror och liknande riktade mot kolonialism, imperialism och kapitalism. I båda länderna slutade det med nederlag och han dödades i Bolivia 1967.[10]
Guevara är en förebild för socialistiska och antiimperialistiska rörelser. Fotografiet Guerrillero Heroico som avbildar Che Guevara i basker spreds först i proteströrelser och har blivit en populärkulturell ikon, men han har också många kritiker. Många av dessa är motståndare till hans kommunistiska ideal och bruket av våld.[10]