Claude Bernard | |
Claude Bernard, 29 september 2010. | |
Född | 12 juli 1813[1][2][3] Saint-Julien, Frankrike |
---|---|
Död | 11 februari 1878 (64 år) Paris[4] |
Begravd | Père-Lachaise kartor och Grave of Claude Bernard |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | Medicinska fakulteten i Paris, doktorsexamen vetenskapsfakulteten i Universitetet i Paris, doktorsexamen, |
Sysselsättning | Läkarförfattare, professor[5], fysiolog, psykolog, politiker[6], läkare |
Befattning | |
Senator i andra franska kejsardömet[6] Stol nummer 29 i Franska akademien (1868–1878) President, Franska vetenskapsakademin (1869–1869)[7] Ordförande | |
Arbetsgivare | École pratique des hautes études Muséum national d'histoire naturelle Medicinska fakulteten i Paris Collège de France (1855–1878)[5] |
Känd för | Grundare av den moderna experimentella fysiologin och experimentella farmakologin. |
Maka | Marie Françoise Bernard |
Utmärkelser | |
Utländsk ledamot av Royal Society (1864)[8] Balymedaljen (1875) Copleymedaljen (1876)[9] Kommendör av Hederslegionen | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Claude Bernard, född 12 juli 1813, död 11 februari 1878, var en fransk fysiolog, grundare av den moderna experimentella fysiologin och experimentella farmakologin.
Bernard blev medicine doktor 1843, och var från 1847 biträdande professor i medicin vid Collège de France. År 1852 erhöll han en personlig professur i fysiologi vid Paris universitet och 1868 blev han professor i allmän fysiologi vid Muséum d'historie naturelle. Bernard myntade det viktiga begreppet inre miljö, och hävdade att de olika mekanismerna i kroppen strävar efter att bibehålla en konstant inre miljö, även vid växlingar i den yttre miljön. Exempelvis upptäckte han 1851 att när kroppen utsätts för kyla, sänder nervsystemet signaler till de perifera blodkärlen så att de dra ihop sig och på så sätt håller kvar kroppsvärmen.
Bernard visade också att kroppens absorption av föda, liksom en del av matsmältningen, äger rum i tunntarmen, och att levern spelar en viktig roll för att ge resten av kroppen en jämn tillgång på druvsocker.
Bernard blev medlem av Franska vetenskapsakademin 1868. Han blev utländsk medlem av Royal Society 1864, och utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1868. Han tilldelades Copleymedaljen 1876.