Back Koronavirus Afrikaans ኮሮናቫይረስ Amharic Coronaclēofanwyrm ANG فيروس كورونا Arabic ڤيروس كورونا ARY فيروس كورونا ARZ Orthocoronavirinae AST Koronavirus Azerbaijani کروناویروس AZB Korona BBC
| Coronavirus | |
 Elektronmikroskopbild med virioner av aviärt infektiöst bronkitvirus, där man tydligt ser den kronliknande profilen. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Ordning | Nidovirales |
| Familj | Coronaviridae |
| Underfamilj | Orthocoronavirinae |
| Släkten | |
| Synonymer | |
| Coronavirinae | |
| Coronavirus | |
 | |
| Olika coronavirus | |
|---|---|
| HCoV-229E · HCoV-NL63 · IBV · MERS-CoV (orsakar mers) · SARS-CoV (orsakar sars) · Sars-cov-2 (varianter) | |
| Covid-19 | |
| Pandemin (Europa · Finland · Danmark · Norge · Sverige) – Covid-19 och graviditet · Provtagning · Sjukdomen · Viruset · Postcovid | |
| Egenskaper | |
| Droppsmitta · Fladdermusburna virus · Lunginflammation · Pandemi · Samhällsfarlig sjukdom · Zoonos | |
| Motåtgärder | |
| Covid-19-vaccin · Flockimmunitet · Karantän · Munskydd · Nedstängning · Smittskydd · Social distansering | |
| Sverige | |
| Folkhälsomyndigheten · Krisinformation.se · MSB · Statsepidemiolog (Anders Tegnell) · Coronakommissionen | |
| Internationellt | |
| EMA · WHO (internationellt hälsonödläge)
|
Coronavirus är en virusfamilj som bland annat orsakar sjukdomar hos fåglar och däggdjur, inklusive människor. Hos människor orsakar de förkylning med halsont och hosta, och ibland lunginflammation. Vanligtvis är symptomen lindriga, men sjukdomarna kan i ovanliga fall vara dödliga. Hos kor och grisar orsakar de diarré, medan hönsfåglar kan drabbas av lungsjukdomar. Virusfamiljen har fått sitt namn eftersom det vid elektronmikroskopi ser ut som att viruset har en korona.
Det finns inga antivirala mediciner mot de coronavirus som smittar människor, som godkänts för skydd eller bot. Mot sars-cov-2, det virus som orsakar covid-19-pandemin, finns dock flera godkända vacciner.
Det första coronaviruset upptäcktes och beskrevs 1937[4], vilket identifierades hos fåglar. De första som infekterat människan upptäcktes 1967 och var tre olika virus som återfanns i näshålan på patienter med vanlig förkylning[5][6]. Andra virus inom gruppen har senare identifierats, som SARS-CoV som orsakade sars år 2003, HCoV NL63 år 2004, HKU1 år 2005, MERS-CoV år 2012 och sars-cov-2 år 2019. De flesta av dessa virus har orsakat luftvägsinfektioner.
- ^ ”Virus Taxonomy: 2018b Release” (på engelska) (html). International Committee on Taxonomy of Viruses (ICTV). March 2019. https://talk.ictvonline.org/taxonomy/. Läst 24 januari 2020. Arkiverad 20 mars 2020 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”2017.012-015S” (på engelska) (xlsx). International Committee on Taxonomy of Viruses (ICTV). October 2018. https://talk.ictvonline.org/ictv/proposals/2017.012_015S.A.v1.Nidovirales.zip. Läst 24 januari 2020. Arkiverad 14 maj 2019 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Beaudette, Fred; Hudson, Charles (1937). ”Cultivation of the virus of infectious bronchitis” (på engelska). Journal of the American Veterinary Medical Association (90): sid. 51-58.
- ^ Almeida, June D.; Tyrrell, David A. J. (1967). ”The Morphology of Three Previously Uncharacterized Human Respiratory Viruses that Grow in Organ Culture” (på engelska). Journal of General Virology (London, England: Microbiology Society) 1 (2): sid. 175-8. https://www.microbiologyresearch.org/content/journal/jgv/10.1099/0022-1317-1-2-175.
- ^ Estola, T. (1970). ”Coronaviruses, a New Group of Animal RNA Viruses”. Avian Diseases 14 (2): sid. 330–336. doi:. ISSN 0005-2086. http://www.jstor.org/stable/1588476.