Jag satte denna artikel i kategorin "Filosofiska skolor". Jag är osäker på om det är helt rätt, så den som vet mer om ämnet kan vänligen antingen bekräta att det passar, eller ändra kategori. BjörnF (diskussion) 2 augusti 2006 kl. 16.22 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
- Hej! Enligt min mening är din sammanfattning av fenomenologin lite okonventionell, men väldigt bra. Indirekt, uppmärksammar du också ett konventionellt och kanske i viss mån inte så kreativt sätt att beteckna filosofi, när du frågar om fenomenologi är en filosofisk skola. Vad är egentligen en filosofisk skola? I vanliga fall, brukar man uppmärksamma åsiktsskillnader som har stora effekter på ens synsätt och sedan säga att de tillhör olika skolor, så som nominalism gentemot realism, idealism gentemot materialism, etc.. Ytterst handlar det om hur man bör kategorisera och bedöma verkligheten, men fenomenologin talar mer om utgångspunkter för att närma sig verkligheten, som en slags metod. Men använder en grupp just den metoden och kommer fram till liknande slutsatser om verkligheten, så kan man säga att de skapar en skola. Å andra sidan, så är talet om filosofisk skola bara ett pedagogiskt hjälpmedel för att snabbt kategorisera en persons tankegods. Fenomenologin skapas tillsammans med andra rörelser i början av nittonhundratalet, men har mycket äldre anor, men brukar då inbegripas inom hermeneutik. Tanken är att talet om och uppfattningen av ett fenomen grundas i den tolkningsbakgrund man utgår från. Augustinus förundran att han till vardags talar om tid på ett obekymrat sätt, men blir helt konfunderad när han försöker benämna fenomenet, är en utgångspunkt, liksom Platons dialoger, då Sokrates pratar runt vad vi tar för givet, men att fenomenen bakom bara lyser fram indirekt. Eftersom tillräckligt många texter har skrivits som handlar om fenomenen i sig och hur man kan minimera tolkningsbakgrundens räckvidd, skulle man kunna benämna fenomenologin för en skola, speciellt som den skiljer sig från den s.k. fenomenalismen, men det är inte en filosofisk skola i traditionell mening, att den påstår något bestämt om tillvaron. Fenomenologin vill tolka fenomenen själva utan att förutsätta den bakgrundsförståelse som fenomenalismen ser som självklar, så att man alltså relativiserar förståelsen utifrån dess utgångspunkter. Vad det innebär, beror på sammanhang, vilket din lista längst ner visar fram på ett pedagogiskt sätt.
- MVH Filip 79.138.98.126 28 november 2024 kl. 13.04 (CET)[svara]