Back إيفا يونبلتو Arabic Eeva Joenpelto English Eeva Joenpelto Esperanto Eeva Joenpelto Estonian Eeva Joenpelto Finnish Eeva Joenpelto French Eeva Joenpelto IO Eeva Joenpelto Dutch Eeva Joenpelto Polish Йоэнпелто, Эва Russian
| Eeva Joenpelto | |
 Eeva Joenpelto, 1984. | |
| Född | Eeva Elisabeth Joenpelto[1] 17 juni 1921[2][3][4] Sammatti[5], Finland |
|---|---|
| Död | 28 januari 2004[2][3][4] (82 år) Lojo[6], Finland |
| Andra namn | Eeva Helle[7][8] och Eeva Autere[7] |
| Medborgare i | Finland[5] |
| Utbildad vid | Tammerfors universitet,  |
| Sysselsättning | Författare[4][5] |
| Utmärkelser | |
| Statspriset för litteratur (1952) Kalevi Jäntti-priset (1952) Aleksis Kivipriset (1967) Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden (1968) Tack för boken-medaljen (1975)[9][10] Finlandiapriset (1994)[11][12] Kommendörstecknet av I klass av Finlands Lejons orden[13] Riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden[13] | |
| Redigera Wikidata | |
Eeva Elisabeth Joenpelto, gift Hellemann, född 17 juni 1921 i Sammatti, död 2004 i Lojo, var en finländsk författare.
Efter studentexamen 1940 arbetade Joenpelto som journalist och inom reklambranschen. Hon skrev först några ungdomsböcker och debuterade som vuxenförfattare 1950 med Kaakerholman kaupunki. Joenpelto skildrar ofta kvinnor på landsbygden, generationsmotsättningar och förhållandet mellan gamla och nya livsformer.
- ^ finskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Internet Movie Database, IMDb-ID: nm1554116co0047972, läst: 10 januari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: joenpelto-eeva.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 163351, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969.[källa från Wikidata]
- ^ Kirjasampo (på finska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Boksampo.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, libro.fi , läst: 30 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.kirjakauppaliitto.fi , läst: 30 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, kirjasaatio.fi , läst: 17 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.kirjasampo.fi , läst: 17 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 4887.[källa från Wikidata]