Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
I denna artikel |
används tonnamnen |
Bess (B♭) och B. |
Se olika skrivsätt. |
Elbas | |
---|---|
Typ | Knäppinstrument |
Stämning | C en oktav ner |
Strängar | 4-strängad: Kontra-E, Kontra-A, D, G 5-strängad: Subkontra-B, Kontra-E, Kontra-A, D, G 6-strängad: Subkontra-B, Kontra-E, Kontra-A, D, G, C |
Omfång | kontra-E – ca g1 |
Notation: | Ackordanalys, notskrift |
Del av | Rockband, dansband m. fl. |
Förekommer i | Rock, hårdrock, jazz, punk, funk, rhythm and blues, country m. fl. |
En elbas eller basgitarr är en elektrisk bas, ett elförstärkt stränginstrument vars signal återges genom en basförstärkare och högtalare. Instrumentet har liknande musikalisk funktion som kontrabas, syntbas och bastuba i en orkester; dessa olika instrument kallas ofta "bas" (av italienskans basso, 'låg') i musikerjargong då de spelar toner i basregistret till skillnad från varianter som ljuder med högre ton.
Basen brukar spela de lägsta tonerna som används i musiken, typiskt cirka 41–350 Hz i grundton på en 4-strängad elbas. Den har det lägsta tonomfånget efter kyrkorgeln, pianot, kontrafagotten och harpan.