Back إليزابيث غاريت أندرسون Arabic اليزابيث جاريت اندرسون ARZ Elizabeth Garrett Anderson AST Elizabeth Garrett Anderson Catalan Elizabeth Garrettová Andersonová Czech Elizabeth Garrett Anderson Danish Elizabeth Garrett Anderson German Ελίζαμπεθ Γκάρετ Άντερσον Greek Elizabeth Garrett Anderson English Elizabeth Garrett Anderson Esperanto
| Elizabeth Garrett Anderson | |
 | |
| Född | 9 juni 1836[1][2][3] Whitechapel[4][5], Storbritannien |
|---|---|
| Död | 17 december 1917[1][2][3] (81 år) Alde House[6], Storbritannien |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Middlesex Hospital, [6] Medicinska fakulteten i Paris[4]  |
| Sysselsättning | Politiker, rösträttsaktivist, läkare[6], författare |
| Befattning | |
| Mayor of Aldeburgh (1908–1911)[7] | |
| Arbetsgivare | London School of Medicine for Women Elizabeth Garrett Anderson and Obstetric Hospital |
| Make | James George Skelton Anderson (g. 1871–1907, makas/makes död)[6][8] |
| Barn | Louisa Garrett Anderson (f. 1873)[6] Alan Garrett Anderson (f. 1877)[6] |
| Föräldrar | Newson Garrett[9] Louisa Dunnell[9] |
| Släktingar | Millicent Fawcett (syskon)[9] |
| Redigera Wikidata | |
Elizabeth Garrett Anderson, född som Elizabeth Garrett den 9 juni 1836 i Whitechapel, London, död 17 december 1917 i Aldeburgh, Suffolk, var en brittisk läkare och feminist. Hon var den första kvinnan i England som avlade läkarexamen.
Elizabeth Garrett vägrades inträde till medicinska fakulteter och bedrev då istället privata studier. Hon fick sin läkarlegitimation av Society of Apothecaries i London 1865. Hon grundade en medicinsk fakultet för kvinnor, som blev New Hospital for Women. Idag heter sjukhuset Elizabeth Garrett Anderson Hospital (på Euston Road i London), ett sjukhus för kvinnor med endast kvinnlig personal. Garrett Anderson var även delaktig i att grunda London School of Medicine for Women.
År 1871 gifte hon sig med affärsmannen James Anderson och de fick tillsammans tre barn. År 1908 valdes hon till borgmästare i Aldeburgh i Suffolk. Hon blev då den första kvinnliga borgmästaren i England.
Vid 72 års ålder blev hon medlem i suffragetternas organisation Women's Social and Political Union. Hon gick emellertid ur organisationen 1911, eftersom hon ogillade dess mordbrandkampanj.
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w66t3h3n, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 6826018, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Base biographique, Bibliothèque interuniversitaire de santé, BIU Santé person-ID: 207.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, doi.org .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 30406.[källa från Wikidata]
- ^ Who's who, A & C Black, Who's Who UK-ID: U192753.[källa från Wikidata]
- ^ Tony Gallagher (red.), OBITUARY, The Times (på engelska), 38290, Times Newspapers, 26 mars 1907, s. 7 .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]