Envig

Envig eller envige (äldre fornsvenska: envighe, fornvästnordiska: einvígi) är en typ av rättslig organiserad tvekamp som avser att avgöra rättstvister genom att tilldela rätten i rättsprocessen till segraren. Typen var vanlig i äldre tid och utkämpades vanligtvis med vapen. Idag är envig likt tvekamp förbjudet i större delen av världen.

I Sverige finns envig föreskriven i ärekränknings- och förtalsmål i den så kallade hednalagen, ett senvikingatida svenskt lagfragment (föregående äldre västgötalagen från 1200-talet) som citeras i Olaus Petris Svenska krönika 1607. Följande medeltida nordiska lagar har inte längre envigen kvar, möjligen upphävd redan på slutet av 1100-talet efter påtryckningar från påven Alexander III (1159–1181). Sedvänjan levde ändå kvar som enskilda dueller in i modern tid. I Sverige var dueller tillåtna fram till 1662, då de lagförbjöds. Förbudet upprepades i nya förordningar 1682 och 1738.

De som utkämpade envig kallades bland annat envigeskämpe (även stavat envigskämpe).^[1]