Back Ernst Haeckel Afrikaans Ernst Haeckel AN إرنست هيكل Arabic ارنست هيكل ARZ Ernst Haeckel AST Ernst Hekkel Azerbaijani ارنست هکل AZB Ernstos Hekelės BAT-SMG Эрнст Генрых Гекель Byelorussian Ернст Хекел Bulgarian
| Ernst Haeckel | |
 | |
| Född | Ernst Heinrich Philipp August Haeckel 16 februari 1834[1][2][3] Potsdam[4] |
|---|---|
| Död | 9 augusti 1919[1][2][3] (85 år) Jena[5][4] |
| Medborgare i | Kejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken och Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin Humboldt-Universität zu Berlin[6]  |
| Sysselsättning | Biolog[7], iktyolog, universitetslärare, botaniker, upptäcktsresande, fotograf, ornitolog, naturvetare, läkare, ekolog, zoolog[7], filosof, författare[8] |
| Befattning | |
| Rektor för Jenas universitet (1876–1876) Rektor för Jenas universitet (1884–1885) | |
| Arbetsgivare | Jenas universitet[9] |
| Maka | Anna Sethe Agnes Huschke |
| Barn | Walter Haeckel (f. 1868) Elisabeth Haeckel (f. 1871) |
| Föräldrar | Carl Haeckel |
| Utmärkelser | |
| Cothenius-medaljen (1864) Linnean Medal (1894) Bressapriset (1895)[10] Darwinmedaljen (1900)[11] Darwin–Wallace-medaljen (1908)[12] | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Ernst Heinrich Philipp August Haeckel, född 16 februari 1834 i Potsdam, död 9 augusti 1919 i Jena, var en framstående tysk biolog, naturforskare, filosof, läkare, professor, fritänkare och konstnär, som var mycket inflytelserik i både forskningen och kulturlivet kring förra sekelskiftet. Han upptäckte och beskrev tusentals arter, byggde upp stamträd för alla livsformer och myntade många termer i biologin, som t.ex. ekologi, fylum, fylogeni, stamceller, antropogeni. Han ställde upp riket Protista. Han var tidigt anhängare av Darwins evolutionslära och spelade en mycket stor roll för att sprida denna i Tyskland. Han får anses som en av embryologins grundare. Han är även känd för sin omdiskuterade teori att ontogenin (individens utveckling) rekapitulerar fylogenin (släktets utveckling, evolutionen), som har haft mycket stor betydelse i biologin.
Haeckel fascinerades också av skönheten i naturens former och har också publicerat över hundra detaljerade illustrationer av olika livsformer, framför allt i sitt berömda verk "Kunstformen der Natur" 1904, som fick inflytande på den samtida konsten. Han är också känd som populärförfattare och reseskildrare. Som filosof skrev Haeckel bestsellern "Die Welträthsel" ("Världsgåtan") 1895-1899, och hans monistiska filosofi fick betydande genomslag. Han arbetade också för rätten att undervisa om evolutionen.
- ^ [a b] Ernst Haeckel, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 236982, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Ernst Heinrich Haeckel, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00204345, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ernst-Haeckeltopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: ernst-heinrich-haeckel, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000700655, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 61330, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Wladimir Timopheyevitch Schewiakoff (1859–1930): Investigation of Protists of the Gulf of Naples. A Life Long Story. Part I. In the Russian Empire, vol. 8, 1, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2016, s. 66-93.[källa från Wikidata]
- ^ Premio Bressa, Accademia delle Scienze di Torino, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, docs.google.com , ”For his long-continued and and [sic] highly important work in zoology all of which has been inspired by the spirit of Darwinism.”.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.linnean.org , läst: 27 december 2018.[källa från Wikidata]