![]() | |
Val till Europaparlamentet 2004 | |
![]() | |
Område Antal mandat Valdagar |
![]() 732 10 juni 2004–13 juni 2004 |
Valmanskår Valdeltagande |
352 611 232 45,43 % |
Valsystem Valmetod Spärr |
proportionellt valsystem varierande max 5 % |
Andra val Föregående val Nästkommande val |
Europaparlamentsvalet 1999 Europaparlamentsvalet 2009 |
MandatfördelningEPP-ED 268 PES 200 ALDE 88 G/EFA 42 GUE/NGL 41 IND/DEM 32 UEN 27 NI 34 |
![]() |
Europaparlamentsvalet 2004 ägde rum mellan den 10 juni 2004 och den 13 juni 2004 i Europeiska unionens medlemsstater, med varierande valdagar. Rösterna räknades när vallokalerna hade stängts, men resultatet fick inte offentliggöras förrän samtliga medlemsstater hade avslutat valet, så att resultatet från en medlemsstat inte skulle påverka väljarna i en annan medlemsstat där valet fortfarande pågick. Emellertid offentliggjorde Nederländerna, som röstade 10 juni 2004, ett preliminärt valresultat så fort rösterna hade räknats, det vill säga redan på torsdagen, vilket kritiserades av Europeiska kommissionen.
Drygt 352 miljoner människor hade rösträtt, vilket innebar att valet utgjorde det dittills största transnationella valet, och det näst största valet efter Indiens parlamentsval. Väljarna valde 732 ledamöter till det nya parlamentet. Valdeltagandet fortsatte att sjunka till drygt 45 procent, vilket innebar att trenden med avtagande valdeltagande fortsatte.
Valresultatet visade på ett generellt nederlag för de regerande partierna och ett ökat stöd för de euroskeptiska partierna. Ingen politisk grupp uppnådde egen majoritet. Inte heller parlamentets maktbalans förändrades markant, trots de tio nya medlemsstaterna. Valet innebar uppkomsten av nya politiska grupper och slutet för andra. Som ett resultat av valet inledde Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater (EPP-ED) åter sitt samarbete med Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet (PES), som de hade haft uppehåll från mellan 1999 och 2004.