![]() | |||||||
Val till Europaparlamentet | |||||||
| |||||||
Område | ![]() | ||||||
Antal mandat | 751 | ||||||
Valdagar | 23–26 maj 2019 | ||||||
Valmanskår | Ca 400 miljoner | ||||||
Valdeltagande | 50,66 % | ||||||
Valsystem | Proportionellt valsystem | ||||||
Valmetod | Varierande | ||||||
Spärr | Max 5 % på nationell nivå | ||||||
Valresultat efter partigrupp | |||||||
EPP 182 S&D 154 Renew 108 G/EFA 74 ID 73 ECR 62 GUE/NGL 41 NI 57 |
![]() | ||||||
|
Europaparlamentsvalet 2019 ägde rum i Europeiska unionen den 23–26 maj 2019 för att välja 751 ledamöter av Europaparlamentet för mandatperioden 2019–2024.[1] Varje medlemsstat bestämde själv under vilken eller vilka av dessa dagar valet skulle genomföras; i de flesta medlemsstater ägde valet rum söndagen den 26 maj. Valet var det nionde allmänna och direkta valet till Europaparlamentet.
I valet ökade valdeltagandet för första gången i Europaparlamentets historia, från cirka 43 procent till cirka 51 procent. Liberala, gröna och högerpopulistiska partier gick framåt i valet, medan de traditionellt två stora partigrupperna i parlamentet – kristdemokratiska EPP-gruppen och socialdemokratiska S&D-gruppen – förlorade mest. För första gången fick EPP-gruppen och S&D-gruppen således inte egen majoritet tillsammans. EPP-gruppen förblev dock största partigrupp.
Mot bakgrund av utgången i valet föreslog Europeiska rådet den 2 juli 2019 Ursula von der Leyen (EPP) till ny kommissionsordförande. Hon valdes med absolut majoritet som kommissionsordförande av det nyvalda Europaparlamentet den 16 juli 2019. Kommissionen von der Leyen I tillträdde den 1 december 2019 efter att ha blivit utfrågad och godkänd av Europaparlamentet.
Efter Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen den 1 februari 2020 fick landets parlamentariker lämna Europaparlamentet och ersattes av nya parlamentariker från andra medlemsstater utifrån valresultatet i valet 2019.[2]