Eurovision Song Contest 1988 | |
![]() Vinnaren Céline Dion från Schweiz | |
Datum | 30 april 1988 |
---|---|
Arrangemang | |
Plats | ![]() |
Arena | Royal Dublin Society |
TV-bolag | RTE |
Programledare | Pat Kenny och Michelle Rocca |
Dirigent | Noel Kelehan |
Bidrag | |
Vinnare | ![]() |
Röstningssystem | |
Varje land gav 12, 10, 8-1 poäng till de 10 favoritbidragen | |
Antal bidrag | 21 |
Tillbakadragande | ![]() |
Noll poäng | ![]() |
Paus- underhållning | Hothouse Flowers |
Eurovision Song Contest | |
◄ 1987 ![]() |
Eurovision Song Contest 1988 sändes den 30 april 1988 från RDS Simmonscourt Pavillion från Dublin, Irland, efter att Irland året innan vann med "Hold me now" av Johnny Logan. Programledare var Michelle Rocca och Pat Kenny. Kapellmästare var Noel Kelehan. Mellan varje bidrag visades videovykort där varje deltagare visades i något irländskt sammanhang. I Sveriges fall visades Tommy Körberg på ett flygplan från Ryan Air.
Atilla Sereftug hade komponerat, och dirigerat, Schweiz bidrag i Eurovision Song Contest 1986 som den gången kom tvåa. Nu gjorde han ett nytt försök och dirigerade en egen komposition med text av Nella Martinetti: "Ne partez pas sans moi" som framfördes av Céline Dion. Denna gång vann låten vilket därmed blev andra segern för Schweiz i festivalens historia. Det är än så länge (2022) senaste gången ett franskspråkigt bidrag vann tävlingen. Österrike hamnade sist i tävlingen utan poäng och Finland räddades undan sistaplatsen genom att få tre poäng från Israel. Danmark bidrag slutade på tredje plats och avslutades med att en gitarr slängdes av scenen och träffade dirigenten Henrik Krogsgaard runt halsen, något som emellertid var avsiktligt. Sångerskan, Kirsten Siggaard, var vid tillfället höggravid och kom att föda sitt barn endast ca. tre veckor efter att sändningen ägt rum.
Svensk kommentator i TV, programledare Bengt Grafström, var på plats i Dublin med bisittare KG Gimtell. Gimtell var producent för den svenska finalen 1988 som hölls på Malmö Stadsteaters stora scen.