Federico Faggin | |
![]() Federico Faggin, 2011. | |
Född | 1 december 1941 (83 år) Vicenza, Italien |
---|---|
Medborgare i | Kungariket Italien och Italien |
Utbildad vid | Universitetet i Padua[1] ![]() |
Sysselsättning | Fysiker, affärsidkare, ingenjör[2], elektroingenjör, uppfinnare, datavetare, entreprenör[2] |
Arbetsgivare | Fairchild Semiconductor Synaptics ZiLOG Intel Foveon |
Utmärkelser | |
Storofficer av Italienska republikens förtjänstorden (1988) Marconi-priset (1988)[3] W. Wallace McDowell Award (1994)[4] National Inventors Hall of Fame (1996) Kyotopriset för avancerad teknologi (1997)[1] National Medal of Technology and Innovation (2009)[5][6] Computer History Museum fellow (2009)[1] Enrico Fermi-priset (2014) AAAS Fellow (2018)[7] Storkorsriddare av Republiken Italiens förtjänstorden (2019) | |
Redigera Wikidata |
Fredrico Faggin, född 1 december 1941 i Vicenza, Italien, är en italiensk fysiker, ingenjör och uppfinnare, som 1970 tillsammans med Marcian Hoff, Stanley Mazor och Masatoshi Shima utvecklade Intel 4004, som var den första kommersiella mikroprocessorn.[8] Faggin skapade också, när han arbetade på Fairchild Semiconductor 1968, den självjusterade MOS(metalloxid-halvledare)-kiselporttekniken (SGT), som möjliggjorde MOS halvledarminneschips, CCD-bildsensorer och mikroprocessorn. Han hjälpte även till vid utvecklingen av Intel 8008. Tillsammans med Ralph Ungermann grundade han och var sedan VD för Zilog, det första företaget som enbart ägnade sig åt mikroprocessorer, och ledde utvecklingen av Zilog Z80- och Z8-processorerna.[9] Han var senare medgrundare och VD för Cygnet Technologies, och sedan Synaptics.
År 1997 tilldelades han Kyotopriset, som han delade med Hoff, Mazor och Shima.