Back Fopnuus Afrikaans أخبار كاذبة Arabic ভুৱা বাতৰি Assamese Saxta xəbərlər Azerbaijani Фэйкавыя навіны Byelorussian Фалшиви новини Bulgarian फेक न्यूज Bihari ভুয়া সংবাদ Bengali/Bangla Falskeloù Breton Notícia enganyosa Catalan
 |
Den här artikeln bör enligt ett förslag flyttas till Falsk nyhet (2024-06) (Diskussion) Motivering: Vanligt förekommande och inte konstigare än "klickbete" nedan. Oavslutad diskussion: Ska det i så fall vara Falsk nyhet eller Falska nyheter? Mallen används för flyttningsförslag som behöver diskuteras, se diskussionssidan. Okontroversiella flyttningar kan utföras direkt. I fall då sidflytt kräver administratörshjälp, fråga efter denna på Wikipedia:Begäran om åtgärder. |
| Del av en artikelserie om |
| Desinformation och oavsiktligt felaktig information |
|---|
 |
| Typer |
| Alternativa fakta · Argumentationsfel · Deepfake · Ekokammare · Faktaresistens · Faktoid · Falsk anklagelse · Falsk flagg · Fejknyheter · Felslut · Filterbubbla · Förtal · Gaslighting · Historierevisionism · Hoax · Klickbete · Konfabulation · Körsbärsplockning · Lurendrejeri · Lögn · Nyttig idiot · Postfaktisk politik · Potemkinkuliss · Propaganda · Pseudovetenskap · Quote mining · Skräpvetenskap · Social manipulation · Spoofing · Spinn · Subversion · Vandringssägen · Vanföreställning · Vidskepelse |
| Motåtgärder |
| Källkritik · Skepticism · Vetenskap · Vetenskaplig metod |
Fejknyheter (från engelskans fake news) är felaktig och vilseledande information presenterad som nyheter. Fejknyheter kan förmedlas via sociala medier eller nyhetsmedier i politiskt eller ekonomiskt syfte.[1] Ofta används uppseendeväckande rubriker och helt påhittat nyhetsmaterial för att öka antalet läsare och spridandet av fejknyheten.[1] För att generera vinst till dem som skapar fejknyheterna används metoder som kan liknas vid klickbete; en reklamfinansierad modell som fungerar oavsett om nyheterna är sanna eller ej.[1] För att sprida nyheterna utnyttjas lättillgänglig reklamfinansiering, ökad polarisering inom politiken och den ständiga närvaron av sociala medier, främst Facebooks nyhetsflöde men även tjänster som Twitter.[2][1] Anonyma webbsidor[förtydliga] som saknar ansvarig utgivare har också använts eftersom de gör det extra svårt att åtala källorna som sprider fejknyheter för förtal.[3]
Begreppet fejknyheter har kommit att få två betydelser. Dels den ursprungliga betydelsen med desinformation förpackat som nyheter. Den andra betydelsen av fejknyheter kom USA:s dåvarande president Donald Trump att popularisera genom att använda det för att misstänkliggöra meningsmotståndare eller för att misskreditera sådant som inte stämde överens med hans egen världsbild.[4]
- ^ [a b c d] Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet:0 - ^ Woolf, Nicky (29 november 2016). ”How to solve Facebook's fake news problem: experts pitch their ideas” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/technology/2016/nov/29/facebook-fake-news-problem-experts-pitch-ideas-algorithms. Läst 26 februari 2017.
- ^ Callan, Paul. ”Sue over fake news? Not so fast”. CNN. http://www.cnn.com/2016/12/05/opinions/suing-fake-news-not-so-fast-callan/index.html. Läst 26 februari 2017.
- ^ ”Vet du vad "fake news" är?”. Internetkunskap. 11 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 20 april 2021. https://web.archive.org/web/20210420042823/https://internetkunskap.se/desinformation/vet-du-vad-fake-news-ar/. Läst 23 mars 2021.