Back Ferdinand de Lesseps Afrikaans فردينان دو ليسبس Arabic فرديناد ديليسبس ARZ Ferdinand de Lesseps AST Ferdinand de Lesseps Azerbaijani Фердинанд дьо Лесепс Bulgarian Ferdinand de Lesseps Catalan Ferdinand de Lesseps Czech Ferdinand de Lesseps Danish Ferdinand de Lesseps German
| Ferdinand de Lesseps | |
 Ferdinand de Lesseps, Retrato de Ferdinand de Lesseps, por Felix Nadar.jpg. | |
| Född | 19 november 1805[1][2][3] Versailles |
|---|---|
| Död | 7 december 1894[2][3][4] (89 år) Guilly, Frankrike |
| Begravd | Père-Lachaise kartor |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | Lycée Henri IV  |
| Sysselsättning | Diplomat, entreprenör, författare[5] |
| Befattning | |
| Consul General of France in Alexandria (1835–1837) Consul General of France in Barcelona (1842–1848) Frankrikes ambassadör i Spanien (1848–1849) President, Geografiska sällskapet i Paris (1881–) Stol nummer 38 i Franska akademien (1884–1894) | |
| Maka | Agathe Delamalle (g. 1837–1853) Louise-Hélène Autard de Bragard (g. 1869–1894)[6] |
| Barn | Victor de Lesseps (f. 1848) Ismaël de Lesseps (f. 1871) Marie-Solange de Lesseps (f. 1877)[7] Jacques de Lesseps (f. 1883) Gisèle de Lesseps (f. 1885) |
| Föräldrar | Mathieu de Lesseps Marie Catherine Barbe de Grévignée[8] |
| Släktingar | Eugénie de Montijo |
| Utmärkelser | |
| Albert-medaljen (1870) Prix Marcelin-Guérin (1876) Storkors av Hederslegionen | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Vicomte Ferdinand de Lesseps, född 19 november 1805 i Versailles, död 7 december 1894 på sitt gods Chesnaye nära Guilly i Indre, var en fransk diplomat, främst känd som skapare av Suezkanalen.
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//1616/85, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6028zfz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 6286, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Structurae, Structurae person-ID: 1003019, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p62649.htm#i626488, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]