Frihet

För andra betydelser, se Frihet (olika betydelser).

Frihet är en idé inom filosofi, politik, juridik och samhällsvetenskap som rör individers, gruppers eller staters självbestämmande. Den utgår från tanken att människan har en fri vilja att handla och förutsätter frånvaron av yttre tvång. I sin mest abstrakta form kan frihet betraktas som en universell princip, men i praktiken är dess innebörd och uttryck begränsade av normer, lagar samt historiska och samhälleliga kontexter. Frihet tolkas olika beroende på kontext, där vissa ideologier betonar individuell autonomi, medan andra fokuserar på kollektivets harmoni eller den enskilda individens inre frigörelse.

Frihet delas ofta upp i negativ och positiv frihet. Negativ frihet syftar på frånvaron av yttre tvång eller auktoritet, vilket också kan uttryckas som avsaknad av förtryck. Positiv frihet innebär möjligheten att följa sin fria vilja och förverkliga sina mål, det vill säga att göra det man önskar. Spänningen mellan dessa perspektiv har skapat debatt, eftersom normer, lagar och regler ofta syftar till att balansera skyddet av negativa friheter med främjandet av positiva friheter.

Politiskt omfattar frihet grundläggande rättigheter som yttrandefrihet, religionsfrihet, tanke- och åsiktsfrihet samt rörelsefrihet. Frihetens betydelse och begränsningar varierar mellan ideologier: socialismen betonar jämlikhet som grund för frihet, medan klassisk liberalism vill minimera statens makt för att värna individens frihet. Anarkismen avvisar statlig och hierarkisk makt helt, eftersom sådan makt anses inkompatibel med sann frihet.

Socialt handlar frihet om det personliga utrymme en människa har i relation till andra, medan politiskt kan frihet även avse staters suveränitet och länders självstyre.