Genusvetenskap

Genusvetenskap, eller genuskunskap, är en tvärvetenskaplig och ofta intersektionell akademisk disciplin inom kritisk teori som huvudsakligen fokuserar på att kartlägga och analysera vilken roll kön och genus spelar i samhället. Genusvetenskap studerar hur individer och grupper påverkas av könsidentitet och könsnormer, och undersöker både hur människor förtrycks och privilegieras på grund av sitt kön, i samverkan med andra faktorer som etnicitet, klass och sexualitet. Forskningen fokuserar på ojämlikheter och strävar efter att främja ett jämlikhetsideal i form av lika möjligheter för alla oavsett kön, samtidigt som den belyser hur kön interagerar med andra faktorer som etnicitet, klass och sexualitet för att skapa komplexa former av makt och förtryck.

Genusforskning utgår ofta från skillnader i utfall och analyserar orsaker till varför dessa skillnader uppstår. Olika utfall som härleds till ojämlikhet i möjligheter och strukturella faktorer betraktas i enlighet med jämlikhetsidealet som orättvisa. Genusvetenskap ifrågasätter ofta hur biologiska skillnader mellan könen används som argument för att legitimera ojämlikhet eller begränsa individers möjligheter baserat på deras kön och fokuserar på hur biologiska skillnader förstärks och tolkas genom sociala normer och kulturella förväntningar på individens livsval.

Att anlägga ett genusperspektiv kan beskrivas som att betrakta livet och samhället som konsekvent präglat av förhållanden mellan könsroller. Idéer om könsroller anses existera i all mänsklig erfarenhet och verksamhet och dessa idéer förmodas ligga till grund för hur sociala strukturer formas. Genusvetenskaplig forskning kan innefatta allt från övergripande materialistiska analyser av resursfördelning i samhället till kartläggning av informella maktstrukturer i en specifik, begränsad kontext.