Glav

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Glav (via tyskan, från fornfranska: glaive, "lans/spjut", av latin: gladius, "svärd") är ett medeltida stångvapen där en lång, bred klinga fästs i änden av en lång stång. Typen användes främst av fotfolket som stöt- och huggvapen i strid, men det förekom även som lans.^[1]

Hos europeiska exempel fästs glavbladet vid skaftet genom en holk likt en yxa eller ett spjut och inte genom en tånge. Utländska exempel varierar dock i konstruktion. Bladet är ofta eneggat men en tagg eller hake på ryggen för avledning av inkommande hugg.