Green New Deal

Green New Deal, Nya gröna given, är en klimatpolitiskt strategi genom vilken det skapats en rad olika föreslagna reformpaket. Green New Deal blev allmänt känt genom det reformpaket som tagits fram av de två amerikanska demokratiska kongressledamöterna Ed Markey och Alexandria Ocasio-Cortez 2019.^[1] Ursprunget till de flera initiativen är en rapport som togs fram i Storbritannien 2008 under namnet "A Green New Deal", vilken syftade till en strategi för att motverka de negativa effekterna av finanskrisen och samtidigt motverka klimatkrisen. Grundprincipen för Green New Deal är att klimatproblemen är något vi måste investera oss ur. Förespråkare av Green New Deal har påpekat att de pengar som stater pumpat ut i ekonomin för att motverka effekterna av finanskrisen mindre ofta har gått till investeringar som skapar jobb, och mer ofta hamnat på spekulativa marknader, som aktie- och bostadsmarknaden.^[2] Man menar att det finns gott om pengar i samhället, som saknar reella investeringsmöjligheter. Green New Deal syftar till att styra om dessa pengar till gröna investeringar, vilket är tänkt att ställa om våra system till koldioxidneutrala samhällen och samtidigt skapa verkliga arbeten.^[3] Liksom klassisk finanspolitik och 1930-talets amerikanska New Deal, så utgår Green New Deal från att offentliga institutioner behöver låna för att investera sig ur problemen. Dessa lån är tänkta att återbetala sig själva i och med ökade arbetstillfällen och därmed ökade skatteintäkter i framtiden. Vissa menar därför att en Green New Deal är självfinansierande.^[4]

Av de många förslag som lagts av olika aktörer skiljer sig många markant ifrån varandra. T.ex. EU-kommissionens eget förslag "European Green Deal", där man tagit bort "New" ur namnet, har frångått New-Deal-principen. Kommissionens förslag utgår istället från att man ska investera i klimatpolitiska åtgärder genom att minska sina redan existerande utgifter i andra sektorer.^[5]