Gregorius VII | |
Påve 22 april 1073–25 maj 1085 | |
---|---|
Namn | Hildebrand |
Född | omkring 1020 |
Död | 25 maj 1085 |
Företrädare | Alexander II |
Efterträdare | Victor III |
Gregorius VII, ursprungligen Hildebrand av Sovana (italienska: Ildebrando da Soana), född omkring 1020 i Toscana, Italien, död 25 maj 1085 i Salerno, var påve från den 22 april 1073 till sin död 1085. Han helgonförklarades 1606. Festdag 25 maj.
Gregorius VII inledde en reform av kyrkan för att göra den självständig i förhållande till den världsliga makten, den så kallade gregorianska reformen. Detta ledde till en stor uppgörelse med kejsar Henrik IV under investiturstriden. Gregorius utgav 1075 Dictatus Papae.
I ett brev till kung Inge den äldre från påve Gregorius VII år 1080 kallas han Ingo gloriosus Suetonum Rex – "Inge, svearnas ärorike konung", vilket kan ses som ett tidigt erkännande av det svenska kungadömet efter Sveriges kristnande.