Grevskapet Barcelona | ||||
Comitatus Barcinonensis (latin) | ||||
| ||||
Grevskapet Barcelona (i rött) som del den aragoniska kronans iberiska expansion. | ||||
Huvudstad | Barcelona | |||
Språk | occitano-romanska (fornoccitanska och fornkatalanska), | |||
Religion | kalcedonsk kristendom (katolsk kristendom efter östliga schismen cirka 1054) | |||
Statsskick | feodal monarki | |||
Bildades | 801
| |||
Upphörde | 1162 | |||
– uppgick i | aragoniska kronan | |||
Idag del av | Frankrike Spanien ∟ Katalonien |
Grevskapet Barcelona (latin: Comtatus Barcinonensis; katalanska: Comtat de Barcelona) var ursprungligen en gränsregion under karolingiskt styre. I slutet av 900-talet var grevarna av Barcelona de facto självständiga, arvsfurstar i ständigt krig med det islamiska kalifatet Córdoba och dess efterföljare. Via familjeallianser och avtal skaffade grevarna kontroll över ett antal andra omgivande områden (idag del av Katalonien), och man utsträckte sitt inflytande även norr om Pyrenéerna.
År 1164 gick grevskapet i personalunion med kungariket Aragonien. Grevskapet fortsatte sin historia som del av denna konfederation under namnet furstendömet Katalonien, där den ekonomiskt viktiga hamnstaden Barcelona spelade stor roll för konferationens vidare utveckling.