Back Qrossulyar Azerbaijani Grossulària Catalan Grossular German Grossular English Grosularia Spanish Grossulaar Estonian Grosularia Basque گروسولار Persian Grossulaari Finnish Grossulaire French
| Grossular | |
 Grossular dodekaeder, 7 mm bredd, från Coahuila, Mexiko | |
| Kategori | Nesosilikat |
|---|---|
| Grupp | Granatgruppen |
| Dana klassificering | 51.4.3b.2 |
| Strunz klassificering | 9.AD.25 |
| Kemisk formel | Ca3Al2(SiO4)3 |
| Färg | Ljusgrön till mörkgrön, ljusgul till mörkgul till rödbrun, brun, orange, röd, gul, grön, vit, ibland genomskinlig till ogenomskinlig rosa. Det finns också, men sällsynt, i färglös form[1] |
| Kristallstruktur | Kubisk |
| Spaltning | Ingen |
| Brott | Konkoidalt till ojämnt[1] |
| Hårdhet (Mohs) | 6,5 – 7,0[1] |
| Glans | Fet till glasaktig[1] |
| Polerad glans | Glasaktig[1] |
| Refraktion | n = 1,740 +0,12−0,04 |
| Ljusbrytning | Enkelbrytning, ofta anomal dubbelsbrytning[1] |
| Dubbelbrytning | Ingen |
| Dispersion | 0,028 |
| Pleokroism | Ingen |
| Fluorescens | Nästan färglös till ljusgrön – inert till svagt orange i långvåg och svagt gul-orange i kortvåg; gul – inert till svagt orange i långvåg och kortvåg[1] |
| Streckfärg | Brun |
| Specifik vikt | 3,61 +0,15−0,04 |
| Övrigt | Hessonite gulröd till rödorange Tsavorite intensivt grön till gulaktigt grön Leuco-garnet transparent och färglös[2] Rosolit genomskinlig till opak rosa grossularitkristaller i marmor från Mexiko |
Grossular är ett bergartsbildande kalcium-aluminiummineral med den kemiska formeln Ca3Al2(SiO4)3. Den är en typ av granat. Kalciumet kan delvis ersättas av järn och aluminiumet med järn. Namnet grossular kommer av grekiskan och betyder krusbär med hänvisning till den gröna granaten av denna sammansättning som finns i Sibirien. Grossular är en ädelsten.
Namnet har den fått på grund av att den ofta är rund till formen och grönaktig, men den kan också vara rosa, orangeröd, röd, gul, brun och till formen mer kubisk. Kristallsystemet är kubiskt. Mineralets hårdhet på Mohs hårdhetsskala är 6,5 - 7 och densiteten 3,6 gram/cm3. Grossular kan hittas i skarn som marmor, vissa skiffrar och serpentiner.[3]
I geologisk litteratur har grossular ofta kallats grossularit. Sedan 1971 har emellertid användningen av termen grossularit för mineralet avvisats av International Mineralogical Association.[4]
- ^ [a b c d e f g] GIA Gem Reference Guide; Gemological Institute of America; 1995; ISBN 0-87311-019-6
- ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnetMGKGross - ^ Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 212. ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
- ^ International Mineralogical Association (1971). ”International Mineralogical Association: Commission on new minerals and mineral names”. Mineralogical Magazine 38 (293): sid. 102–105. doi:. http://rruff.info/rruff_1.0/uploads/MM38_102.pdf.