Guarana

Guarana
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningKinesträdordningen
Sapindales
FamiljKinesträdsväxter
Sapindaceae
SläktePaullinia
ArtGuarana
P. cupana
Vetenskapligt namn
§ Paullinia cupana
AuktorKunth

Guarana (Paullinia cupana) är en klängväxt i lönnfamiljen Sapindaceae som har sitt ursprung i Amazonas och är särskilt vanlig i Brasilien.

Guarana är känd för att vara uppiggande då den innehåller koffein (även kallat guaranin).[1] Guarana använder fröer för att föröka sig men växer i väldigt liten utsträckning vilt och odlas därför mest för försäljning till olika produkter, exempelvis energidrycker.

Namnet guarana kommer från det portugisiska guarnaná (uttal: [ɡwaɾɐˈna]), som i sin tur kommer av guaraní guara-ná, av plantans namn warana, 'frukt som liknar människoögon'.

Guaranaväxten har stora blad och kluster av blommor, och är mest känd för sin frukt som är stor som en kaffeböna. Guarana fungerar som kosttillskott med en uppiggande effekt och innehåller ungefär dubbelt så mycket koffein som kaffebönor (cirka 2–4,5 % koffein i guaranafrön jämfört med 1–2 % för kaffebönor).[2]

I likhet med andra växter som producerar koffein fungerar den höga koncentrationen av koffein som en defensiv toxin som motverkar att patogener går över i bär och dess frön.[3] Guaranafruktens färg varierar från brunt till rött och innehåller svarta kärnor som är delvis täckta av ett vitt fröskal.

  1. ^ ”Guarana” (på engelska). Memorial Sloan Kettering Cancer Center. https://www.mskcc.org/cancer-care/integrative-medicine/herbs/guarana. Läst 22 maj 2019. 
  2. ^ D. K. Bempong a; P. J. Houghton a; Kathryn Steadman a. The Xanthine Content of Guarana and Its Preparations. Pharmaceutical Biology. August 1993.http://www.informaworld.com/smpp/content~content=a786686882~db=all
  3. ^ Ashihara H, Sano H, Crozier A (February 2008). "Caffeine and related purine alkaloids: biosynthesis, catabolism, function and genetic engineering". Phytochemistry 69 (4): 841–56. doi:10.1016/j.phytochem.2007.10.029. PMID 18068204.

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne