Gustaf Mauritz Armfelt | ||
---|---|---|
Gustaf Mauritz Armfelt klädd i generalsuniform. Porträtt av Josef Maria Grassi, 1801. | ||
Titlar
| ||
Tidsperiod | 1757–1814 | |
Överståthållare i Stockholm
| ||
Tidsperiod | 1792 | |
Utnämnd av | Gustav III, på dödsbädden | |
Företrädare | Adolf Fredrik Munck | |
Efterträdare | Carl Vilhelm Modée | |
Tidsperiod | 1792–1794 | |
Utnämnd av | Hertig Karl (förmyndarregeringen för kronprinsen Gustav IV Adolf) | |
Företrädare | Georg Gustaf Wrangel | |
Efterträdare | Johan Claes Lagersvärd | |
Tidsperiod | 1800–1802 | |
Utnämnd av | Gustav IV Adolf | |
Företrädare | Jacob De la Gardie | |
Efterträdare | Gustaf von Düben | |
Tidsperiod | 1812–1814 | |
Utnämnd av | Alexander I av Ryssland | |
Tidsperiod | 1812–1813 | |
Utnämnd av | Alexander I av Ryssland | |
Företrädare | Fabian von Steinheil | |
Efterträdare | Fabian von Steinheil | |
Andra titlar | En av rikets herrar | |
Yrke | Militär | |
Övrigt arbete | Ambassadör Kammarherre Generalguvernör | |
Militärtjänst
| ||
I tjänst för | Sverige Tsarryssland | |
Försvarsgren | Armén | |
Tjänstetid | ca. 1780–1810 | |
Grad | Generalmajor | |
Enhet | Livgardet | |
Befäl | Nylands infanteriregemente | |
Slag/krig | Gustav III:s ryska krig | |
Utmärkelser | En af rikets herrar Serafimerorden Kommendör med stora korset av Svärdsorden Riddare med stora korset av Svärdsorden Andreasorden Elefantorden Sankt Georgsorden Alexander-Nevskij-orden Sankt Vladimirs orden Malteserorden | |
| ||
Personfakta
| ||
Smeknamn | Gösta Armfelt | |
Född | 31 mars 1757 Tarvasjoki, Finland (dåvarande Sverige) | |
Åtalad | Konspiration mot förmyndarregeringen för kronprinsen Gustav IV Adolf | |
Dom/straff | Armfelt dömdes 1794 till döden av Svea hovrätt men hade lämnat landet och blev landsförvisad 1794–1797. Efter att Gustav IV Adolf blivit myndig kung återtogs domen 1799. Armfelt utvisades från Sverige 1811 av Bernadotte. | |
Död | 19 augusti 1814 (57 år) Tsarskoje Selo, Ryssland | |
Begravd | familjegraven i Halikko kyrka | |
Släkt
| ||
Frälse- eller adelsätt | Armfelt | |
Sätesgård | Åminne herrgård | |
Far | generalmajor Magnus Wilhelm Armfelt | |
Mor | Maria Catharina Wennerstedt | |
Familj före gifte
| ||
Partner | Grevinnan Magdalena Rudenschöld (1766–1823) var hans älskarinna 1785–1793 | |
Familj
| ||
Gift | 7 augusti 1785 Drottningholms slott | |
Make/maka | grevinnan Hedvig Ulrika De la Gardie | |
Barn | Se texten | |
Familj utan gifte
| ||
Partner | skådespelerskan Mademoiselle L'Eclair | |
Barn | Mauritz Clairfelt (1780–1841) | |
Familj 2 utan gifte
| ||
Partner 2 | Wilhelmine av Kurland (under exilen i Kurland 1794–1799) | |
Barn | Gustava Wilhelmina Charlotta (Mina) Armfelt (1798–1863), och Adelaide Gustava Aspasie (Vava) Armfelt (1801–1881) | |
Gustaf Mauritz Armfelt på äldre dagar.
| ||
Friherrliga ätten Armfelts vapen |
Gustaf Mauritz Armfelt, född 31 mars 1757 på Juva kaptensboställe i Tarvasjoki, död 19 augusti 1814 i Tsarskoje Selo, var en svensk friherre, finländsk greve och hovman.
Armfelt var son till generalmajor Magnus Wilhelm Armfelt och hans hustru Maria Catharina Wennerstedt. Han var student vid Kungliga Akademien i Åbo 1770–1771 och Amiralitetsskolan i Karlskrona 1771–1773, blev gardesfänrik vid hovet 1774 men var tvungen att lämna Sverige 1778 efter att ha varit inblandad i en duell. Han bodde i Paris till 1780.
Armfelt blev Gustav III:s gunstling och gjorde en lysande karriär, inte bara som militär utan också i den kulturella världen. Han var chef för Kungliga Dramatiska Teatern och en av de första ledamöterna av Svenska Akademien. Efter Gustav III:s död anklagades han för en politisk konspiration och landsförvisades. Senare spelade han som Alexander I av Rysslands rådgivare en viktig roll i Finlands historia.