Heikki Tapio Waris (fram till 1924 Warén), född 25 oktober 1901 i Helsingfors, död 10 november 1989 i Esbo, var en finsk socialhistoriker och socialpolitiker.
Waris blev student 1919, filosofie kandidat 1922 samt filosofie licentiat och filosofie doktor 1932.[1] Han var professor i socialpolitik vid Helsingfors universitet 1948–1968, vice rektor där 1962–1968. Han var chef för Suomen Huolto 1941–1945 och socialminister 1957–1958. År 1981 utnämndes han till hedersdoktor vid Göteborgs universitet.[2]
Som universitetslärare utvecklade Waris socialpolitisk forskning och fostrade flera forskare. Han behandlade 1800-talets samhällshistoriska förhållanden, senare finländsk samhällsstruktur och dess socialpolitik. Han behandlade i sina skrifter bland annat uppkomsten av en arbetarstadsdel norr om Långa bron i Helsingfors och den så kallade förflyttade befolkningens anpassning till förhållandena i efterkrigstidens Finland.[3]
Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[4]