Henning Hamilton

Henning Hamilton
Född16 januari 1814[1][2]
Jakob och Johannes[1][2], Sverige
Död15 januari 1886[1][2][3] (71 år)
Amélie-les-Bains[1][2][3]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[2]
SysselsättningFörfattare, ämbetsman, militär, politiker[2], diplomat
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1840–1866)[2]
Lantmarskalk
Riksdagen 1853–1854 (1848–1848)
Ordförande för Östergötlands läns hushållningssällskap (1851–1859)[4]
Landshövding i Östergötlands län (1852–1858)
Lantmarskalk
Riksdagen 1853–1854 (1853–1854)
Lantmarskalk
Riksdagen 1856–1858 (1856–1858)
Konsultativt statsråd
Regeringen De Geer d.ä. I (1858–1859)
Stol nummer 9 i Svenska Akademien (1859–1886)[5]
Sveriges ecklesiastikminister
Regeringen De Geer d.ä. I (1859–1860)
Sveriges ambassadör (1861–1863)
Ordförande (1867–1872)
Förstakammarledamot, Södermanlands läns valkrets (1867–1881)[2]
Ständig sekreterare i Svenska akademien (1874–1881)[5]
Första kammarens talman (1877–1877)[2]
Politiskt parti
Första kammarens konservativa grupp[2]
MakaMaria Catharina von Rosén
(g. 1837–)[1][2]
FöräldrarGustaf Wathier Hamilton[1][2]
Utmärkelser
Carl XIII:s orden (1854)
Hedersdoktor vid Lunds universitet (1868)
Hedersdoktor vid Köpenhamns universitet (1879)
Redigera Wikidata

Henning Ludvig Hugo Hamilton, född 16 januari 1814 i Jakobs församling, Stockholm, död 15 januari 1886 i Amélie-les-Bains i departementet Pyrénées-orientales, Frankrike, var en svensk greve, militär, ämbetsman, politiker och skriftställare, Han var son till justitierådet Gustaf Wathier Hamilton.

Henning Hamilton var konsultativt statsråd 1858–1859, ecklesiastikminister 1859–1860, riksdagsledamot (adelsståndet 1840–1866, första kammaren 1867–1881), lantmarskalk 1848, 1853–54 och 1856–58, talman i första kammaren 1877, landshövding i Östergötlands län 1852–1858 samt ledamot i Svenska Akademien från 1856.

År 1881 avslöjades Hamiltonaffären, en förskingringsskandal som ledde till att Henning Hamilton såg sig tvingad att avsäga sig alla poster och hedersutmärkelser samt gå i exil.

  1. ^ [a b c d e f] Henning L H Hamilton, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12488, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 370, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfQAw, läst: 10 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Vadsbro kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11666/C/8 (1872-1882), bildid: F0002796_00067, död- och begravningsbok, s. no value, Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/ULA/11666/C/8, läs onlineläs online, läst: 2 maj 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Harald Schött, Östergötlands läns hushållningssällskaps historia, 1913, s. 270.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Svenska Akademin ledamotsregister: hamilton-henning, läst: 20 juli 2020.[källa från Wikidata]

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne