| Henry Clay Evans | |
 | |
Ledamot av USA:s representanthus
| |
| Tid i befattningen 4 mars 1889–3 mars 1891 | |
| Företrädare | John R. Neal |
|---|---|
| Efterträdare | Henry C. Snodgrass |
| Valkrets | Tennessees 3:e |
| Född | 18 juni 1843 Juniata County, Pennsylvania |
| Död | 12 december 1921 (78 år) Chattanooga, Tennessee |
| Gravplats | Forest Hills Cemetery Chattanooga, Tennessee |
| Politiskt parti | Republikanska partiet |
Henry Clay Evans, född 18 juni 1843 i Juniata County i Pennsylvania, död 12 december 1921 i Chattanooga i Tennessee, var en amerikansk republikansk politiker och diplomat. Han var borgmästare i Chattanooga 1882–1883 och ledamot av USA:s representanthus 1889–1891. I London tjänstgjorde han som USA:s generalkonsul 1902–1905.
Evans deltog i amerikanska inbördeskriget i nordstatsarmén och flyttade 1870 till Chattanooga.[1] Staden var bekant för honom sedan krigstiden, eftersom han hade varit stationerad där.[2] Han efterträdde 1882 John A. Hart som Chattanoogas borgmästare och efterträddes 1883 av Hugh Whiteside.[3] År 1889 efterträdde han John R. Neal som kongressledamot[4] och efterträddes 1891 av Henry C. Snodgrass.[5]
Evans vann knappt i guvernörsvalet i Tennessee 1894 mot demokraten Peter Turney. Demokraterna hävdade valfusk och krävde att rösterna räknas på nytt. Eftersom demokraterna hade majoritet i delstatens lagstiftande församling, kunde de ogiltigförklara valresultatet. Turney förklarades valets segrare med över 2 000 rösters marginal och Evans fick aldrig tillträda guvernörsämbetet.[6]
- ^ Evans, Henry Clay. Biographical Directory of the United States Congress. Läst 19 juli 2017.
- ^ H. Clay Evans. History of Mayors. Chattanooga.gov Läst 19 juli 2017.
- ^ Mayors and Postmasters of Chattanooga, Tennessee. The Political Graveyard. Läst 19 juli 2017.
- ^ Tennessee, U.S. Representatives, 1880s. The Political Graveyard. Läst 19 juli 2017.
- ^ Tennessee, U.S. Representatives, 1890s. The Political Graveyard. Läst 19 juli 2017.
- ^ Peter Turney. Tennessee Encyclopedia. Läst 19 juli 2017.