Ilkhanatet | |||||||||||||||||
ایلخانان Ilkhanan (persiska) Хүлэгийн улс Hulagu-yn Ulus (mongoliska) | |||||||||||||||||
| |||||||||||||||||
Flagga | |||||||||||||||||
Ilkhanatet vid sin största utbredning mot dagens landgränser. | |||||||||||||||||
Huvudstad | Maragha (1256–1265) Tabriz (1265–1306) Soltaniyeh (1306–1335) | ||||||||||||||||
Språk | Persiska, mongoliska | ||||||||||||||||
Religion | Ursprungligen tengriism, tibetansk buddhism, kristendom, islam m fl. Islam (Officiell från 1295) | ||||||||||||||||
Statsskick | Arvmonarki | ||||||||||||||||
Sista ilkhan | Abu Sa'id | ||||||||||||||||
Bildades | 1256 | ||||||||||||||||
– bildades genom | Hülegüs ankomst i Persien | ||||||||||||||||
Upphörde | 1335 | ||||||||||||||||
– upphörde genom | Internt sönderfall | ||||||||||||||||
Areal | 3 750 000 km²[1] km² | ||||||||||||||||
|
Ilkhanatet (persiska: ایلخانان; mongoliska: Хүлэгийн улс) var ett mongoliskt rike i Väst- och Centralasien under högmedeltiden. Det inkluderade bland annat hela eller delar av dagens Turkiet, Armenien, Georgien, Azerbajdzjan, Irak, Iran, Turkmenistan, Afghanistan och Pakistan. Riket uppstod år 1256 efter de mongoliska erövringarna av Persien och utgjorde ursprungligen den sydvästra delen av det enade Mongolväldet. Ilkhanatet kollapsade fullständigt efter år 1335 men titeln ilkhan fortsatte att vara i bruk i runt 20 år därefter för att ge symbolisk legitimitet till de olika rivaliserande dynastier och riken som tog makten i dess ställe.